När det gäller skogsskötsel så måste ansvarsfulla beslutsfattare inse att beslut idag har konsekvenser femtio och hundra år framåt. I skogen fungerar ingen kvartalsekonomi, konstaterar SLC:s ordförande Mats Nylund.

Debatten om köttskatt börjar spåra ur. Det är nog andra tag som ska till om vi ska vända på klimatuppvärmningen. Men i anslutning till den pågående valdebatten börjar medierna nu mer eller mindre definiera dem som är emot köttskatten som ovilliga at satsa på klimatåtgärder. Det är vinklat och det är inte i enlighet med sanningen. Det är inte sagt att köttskatt ens bidrar till att bromsa klimatuppvärmningen. Det kan också vara tvärtom.

Koncentrationen av produktionen till stora gårdar under 2000-talet som vi talat så mycket om, har i själva verket varit ganska måttlig enligt en färsk rapport från institutet för naturresurser LUKE. En förskjutning har visserligen skett. Det som var medelstort för några decennier sedan uppfattas säkert inte på samma sätt i dag. SLC har i vilket fall som helst hela tiden betonat att familjejordbruket ska tas på allvar.

SLC Nyland framhåller vikten av att skog och mark sköts så att de bidrar till klimatnytta, öppna landskap och biodiversitet. Skogsägare och jordbrukare behöver mer resurser och information om vad man kan göra för att hejda artminskningen.

​Vad som kan tänkas hända eller inte hända med landskapsreformen samt med social- och hälsovårdsreformen efter statsminister Juha Sipiläs (c) resoluta avgång förra veckans fredag har fått uppmärksamhet i våra medier. Däremot har det inte uppmärksammats något vidare i de allmänna medierna att Juha Sipilä drog två viktiga lagförslag för landsbygden, det vill säga lagen om djurvälfärd och livsmedelslagen, med sig i fallet.

Enligt en färsk utredning som institutet för naturresurser Luke har gett ut kan skogarnas kolsänka fördubblas redan före 2050. Det torde förutsätta att skogarna fortsätter att växa och att virkesuttaget är anpassat till tillväxten. Utredningen tar också ställning till våra odlingsmarker och vad vi bör göra åt dem för att bidra till en minskning av växthusgasutsläppen.

SLC:s ungdomsombudsman Annika Öhberg jämför potatisbranschen i Finland med Storbritanniens.

HKScans aviserade prissänkningar kom på den sämsta tiden för bönderna, som är pressade ekonomiskt sedan tidigare. Slakteriet sänker priset på nötkött där vi nu är nere i en självförsörjning på bara tre fjärdedelar. Vad händer om produktionen sjunker ytterligare? Situationen blir allt annat än bättre av att S-gruppen gått ut med sänkta priser i dagligvaruhandeln på bland annat annat broiler och köttfärs. Det underlättar åtminstone inte böndernas behov av prishöjningar. Fastän HKScan har en speciellt pressad ekonomi måste man fråga sig hur det är ställt med hela slakteribranschens konkurrenskraft för tillfället. När utredningsman Reijo Karhinen talar om att man måste koncentrera sig mer på resultaten i euro i stället för producerade mängder, så gäller det inte bara bönderna.

Mycket kring hela CAP är ännu öppet och oklart men beredningen framskrider hela tiden, och minister Leppä framhåller bestämt att Finland har en klar linje för utformningen av reformen på EU-nivå. Det har åtminstone kommit fram under ministerns CAP27-turné. Det som Finland har klart för sig är närmast vilka ramar vi vill ha av EU. Det är långt ifrån allt som har sagts, det gäller inte minst hur vi nationellt ska tillämpa CAP27.

För finländska jord- och skogsbrukets del inträffar både riksdagsvalet och europaparlamentsvalet under en kritisk tidpunkt eftersom riktlinjerna för den kommande gemensamma lantbrukspolitiken sannolikt fastställs under den kommande valperioden, konstaterar SLC:s ungdomsombudsman Annika Öhberg.