Magnus Aspelin på Attu gård i Pargas upplever att olika skyddsbeslut och planbestämmelser försvårar verksamheten på gården. Samtidigt arbetar han själv för att bevara värdefulla marker och har prövat kontinuitetsskogsbruk – dock med svaga resultat.
Tvångsfredning av skog och mark väcker allt fler frågor om markägarens rättsskydd och riktigheten i myndigheternas förfarande. Revirinstruktör Fredrik Granberg och jurist Pipsa Mörn lyfter fram de konkreta och rättsliga problemen i fredningsbesluten.
Virkeshandeln har under årets början gått betydligt långsammare än under tidigare år. Marknadsläget och förändringar i lagstiftningen angående avverkning under häckningstiden avspeglas tydligt i handeln.
Österbottens skogsråd har tilldelat 2026 års Pro skog-pris till Rainer Bodman. Bodman, som pensioneras som vd för Mellanå Plant den sista juli, får priset för hans långvariga arbete för skogsbruket.
Nylands skogsråd tilldelade Petri Kortejärvi Pro skog-priset för 2026 i Askola.
Naturbrukslärardagarna har under flera år fungerat som en viktig mötesplats för lärare och skolpersonal inom naturbruksutbildningarna i Svenskfinland. Syftet är att stärka samarbetet mellan skolorna, utbyta erfarenheter och sprida kunskap över skolgränserna.
EU:s avskogningsförordning börjar gälla vid årsskiftet för skogssektorn och från och med den 30 juni 2027 för nötsektorn. Shingo Masuda och Mia Berlin vid Livsmedelsverket berättar om de förändringar i förordningen som EU-kommissionen presenterade i maj.
Regeringen återtar sin till riksdagen tidigare lämnade proposition om kompletterande nationell lag till EU:s avskogningsförordning, eftersom de ändringar som gjorts i förordningen på EU-nivå förutsätter betydande uppdateringar av lagförslaget.
Skogslagen kompletteras med bestämmelser som säkerställer att fåglarna beaktas i samband med avverkningar och skogsvårdsåtgärder. Under häckningstiden får avverkningar inte göras i bördiga lövträdsdominerade skogar, kärr eller strandskogar. Ändringarna träder i kraft från och med 1.6.2026.
Nu har Livskraftscentralen i Österbotten och Södra Österbotten färdigställt ett nytt program för att öka den biologiska mångfalden. I LUMO-programmet finns konkreta åtgärder för hur förlusten av biologisk mångfald ska stoppas. Upplägget baseras helt på frivillighet.
Regeringen föreslår ändringar i naturvårdslagen som ska påskynda utvecklingen av en marknad för naturvärden i Finland och främja styrningen av privat finansiering till åtgärder som förbättrar naturens tillstånd. Ändringarna avses träda i kraft i augusti 2026, uppger miljöministeriet i ett pressmeddelande.
De regionala skogsprogrammen skall i högre grad än tidigare omsättas i praktiken. Färre åtgärder, tydligare ansvar och ökat fokus på genomförbarhet skall göra dem mer relevanta för skogssektorn.
