Ledaren: Marknaden är en berg- och dalbana just nu

PTT:s senaste prognos ger vid handen att Finlands BNP kommer att krympa med 3-6 procent under 2020, beroende på hur snabbt landet återhämtar sig från coronakrisen. Om krisen förlängs kan de ekonomiska återverkningarna bli värre och fortgå ännu nästa år. Livsmedelssektorn är förstås inget undantag, men branscherna inom den är knappast de som drabbas allra hårdast. Människor är fortfarande tvungna att äta varje dag, trots att de är i karantän.

SLC - Kommentaren Tabell
Kommentaren: Spannmålsbalansen inverkar på prisbildningen

Finlands spannmålsbalans borde vara intressant läsning för varje spannmålsodlare i Finland och ge anledning till viktiga reflektioner. I grund och botten är det ju utbud och efterfrågan av spannmål som sätter prisnivån på vårt spannmål, påpekar SLC:s ombudsman Rikard Korkman.

Ledaren: Inhemsk matproduktion förutsättning för god beredskap

Försörjningsberedskapen har en lång och självklar tradition i Finland. När en kris av det slaget som coronaviruset (covid-19) är, eller kriser av andra slag för den delen, drabbar samhället sätts ett osynligt maskineri i gång. Maskineriet finns där redan från tidigare och ingen ifrågasätter dess auktoritet eller funktionsförmåga.

Avbytarsystemets stora eldprov

Avbytartjänsterna har fungerat i årtionden. Avbytarsystemets tjänster med 26 dagar avgiftsfri semester för lantbruksföretagare per år, vikariehjälp i olika livssituationer och avgiftsbelagda tjänster upplevs av de flesta som en otroligt viktig grundbult i tillvaron på en husdjursgård.

Ledaren: Coronaviruset och primärnäringarna

​Coronaviruset (covid-19) sprider sig världen över och inte heller i vårt perifera hörn av Europa är vi skyddade från dess framfart. Människan reser i dag mer än någonsin tidigare och det innebär att virussjukdomar eller pandemier sprider sig mer och snabbare. I skrivande stund är det onekligen omöjligt att spekulera i exakt hur coronaviruset kommer att påverka vår tillvaro och våra primärnäringar här i Finland.

Allt svårare för kollektivtrafiken på landsbygden

I december fick sig den sedan tidigare svårt förblödande kollektivtrafiken på landsbygden en till käftsmäll. EU:s kollektivtrafikförordning trädde i kraft redan 2009, men man införde samtidigt en övergångsperiod på tio år. Övergångsperioden gick ut den 2 december 2019 och enligt en tolkning av förordningen har kommunerna i Finland sedan dess inte möjlighet att stöda kollektivtrafiken genom rabatterade regionbiljetter.

Ledaren: PEFC-certifieringens krav skärps troligtvis

PEFC-gruppcertifieringens kriterier revideras och utkastet är nu på sin första utlåtanderunda. De märkbaraste förändringarna som föreslås är sannolikt skyddszoner kring torvmarker och vattendrag samt bestånd av viltbuskage, sparträd och högstubbar.

Ledarsticket: Tack!

På söndag tar min kollega Staffan Pehrman (tidigare Björkell) över budkavlen som chefredaktör för Landsbygdens Folk och som ansvarig utgivare. Det här är alltså sista gången jag skriver ledare som chefredaktör. Från och med måndag sköter jag specialuppgifter tills jag snart går i pension. Troligtvis kommer dock någon text av mig att synas i Landsbygdens Folk också framöver, skriver Micke Godtfredsen

Ledaren: Marknadsdomstolen satte ner foten

För en vecka sedan satte marknadsdomstolen stopp för Keskos köp av livsmedelsgrossisten Heinon Tukku. Inom så kallad food service har Heinon Tukku en ganska stor betydelse, det gäller alltså närmast matleveranser till hotell, restauranger, daghem, servicestationer med mera. Det är stora volymer som avsätts, man handlar med såväl importvaror som inhemska dito och priset torde vara en hård konkurrensfaktor.

Ledaren: Avfolkningen av de små kommunerna måste stoppas

Den kommunala ekonomin är ansträngd och det finns inte tecken på någon betydande lättnad inom den närmaste framtiden. Det gäller åtminstone för de flesta kommunerna. Dessutom fortsätter skillnaderna mellan kommunerna att öka.

Insändaren: ​SLC förvränger Spotlights journalistik​

I insändaren kommenterar producent Heidi Grandell-Sonck vid Yle Spotlight den uppmärksamhet som programmet "De tysta skriken" har väckt och som Landsbygdens Folk har återgett.

Ledaren: Vi är bra på skog och kan bli ännu bättre

I onsdags publicerade naturresursinstitutet de senaste uppskattningarna av våra skogars avkastnings- och användningsmöjligheter, i praktiken hur mycket vi kan avverka inom hållbarhetens gränser. Det gäller nationellt och i våra regioner. I motsats till en del tidigare utredningar om var gränserna går för att vi ska kunna idka hållbart skogsbruk, så brukar den här uppskattningen åtminstone i viss mån ha konkreta siffror så att man har något att hålla sig till – så känns det i alla fall.

Senaste
Landsbygdens Folk E-TIDNING
Landsbygdens folk ONLINE tidning