Många, läs urbaniserade, människor gillar inte tanken på att äta något som gödslats med mänsklig avföring, den må sedan vara hur processad som helst innan den bearbetades ner i åkern. Där måste bearbetas en hel del attityder i samhället för att det fina med ett slutet näringskretslopp skall vinna över tanken på äcklig skit någonstans där tidigare i förädlingsprocessen, påpekar Mikael Jern.

Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, svarar på David Petterssons insändare i förra veckans LF där han skriver att regeringen godkänt restaureringsförordningen från EU.

Henrik Wickström i Ingå tycker att ett slopande av arvs- och gåvoskatten skulle vara viktigt med tanke på fungerande generationsväxlingar i företag.

Jordbrukarna sitter på en massa data som de själva egentligen inte är medvetna om och kanske inte förstår värdet av. Frågan är vem som skall koppla samman och analysera all denna data och vem som skall betala för den? frågar sig Mikael Jern.

För jordbrukarna handlar det ingalunda om sårade känslor, det handlar om en verklig oro för hur de skall klara ekonomin nästa höst, påpekar Mikael Jern.

David Pettersson kritiserar i sin insändare att Finlands regering godkände restaureringsförordningen från EU.

Mikael Jern konstaterar i sin ledartext att det är klart att användningen av förnyelsebar energi måste fås upp om den fossila energianvändningen går ner. Frågan är sedan vad beslutsfattarna egentligen anser vara förnyelsebar energi då regelverken skrivs ihop.

Den senaste tiden har motsättningarna inom regeringen växt sig allt större, men just nu verkar det som om de värsta knutarna har löst upp sig skriver Mikael Jern i sin ledartext.

Det långsiktiga målet borde även vara att slopa fastighetsskatten för primärproducenter för att lyfta finländska producenters konkurrenskraft gentemot producenterna i våra grannländer, påpekar Tomas Långgård, styrelseordförande för ÖSP, och trädgårdsombudsman David Pettersson i ett öppet brev till finansminister Annika Saarikko.

En viktig fråga är hur handeln kommer att reagera i denna situation med en minskande matkonsumtion - speciellt då det gäller de egna varumärkena, de så kallade private label-produkterna. Hittills har en rätt stor andel livsmedelsprodukter ändå varit inhemska i det segmentet. Nu är risken stor för att handeln minskar andelen inhemska råvaror i private label-produkterna för att pressa ner priserna, påpekar Mikael Jern.

För jordbrukets del ser det inte så positivt ut då det gäller konkurrenskraften. Kommissionen har gjort en rad lagförslag som hotar minska livsmedelsproduktionen inom unionen, konstaterar Mikael Jern.

Det gäller att försöka inkludera även de jaktintresserade som inte längre bor i hembyn, konstaterar Mikael Jern.