Att staten beslutat införa ett krisstöd till företag inom primärnäringarna som drabbats av covid-19 är förstås en positiv signal i sig. Men att man samtidigt införde ett tak för den maximala stödsumman som sattes vid 10.000 euro är beklagligt, ja rent av naivt.
I veckans LF kan man läsa om skador förorsakade av vitkindade gäss i Mörskom i Nyland. Det är verkligen inte den enda platsen i Finland där gässen varit framme den här våren och ställt till med skada och för den som drabbas handlar det ofta om stora skördeförluster. Vitkindade gäss har en tendens att återvända till samma platser under såväl sin vår- som höstflyttning.
Min bestämda uppfattning är att vi inte kan råda bot på marknadsproblemen själva inom livsmedelskedjan utan är i behov av en reglering av livsmedelsmarknaden, skriver ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Helmi är ett nytt skyddsprogram som genom olika åtgärder bland annat skyddar och restaurerar myrar. Det goda i det nya programmet är att det baserar sig på frivillighet för skogsägarna och har en frikostig finansiering, konstaterar Niclas Sjöskog, ordförande för SLC:s skogsutskott.
I och med coronakrisen har finländarnas uppskattning för inhemska livsmedel ökat och man har allt mer börjat inse fördelarna med dem. Det har i och för sig alltid funnits en förhållandevis stor uppskattning av inhemska livsmedel i Finland. Livsmedelssäkerhet och renhet har nämnts som två av aspekterna som gjorde att inhemsk mat stod högt i kurs redan före coronakrisen. Nu har de här förstärkts ytterligare och kompletterats med andra.
För en dryg vecka sedan kom beskedet om att NTM-centralen i Egentliga Finland backar i frågan om färjetrafiken vintertid på rutten Korpo-Houtskär-Norrskata. Det blir alltså två färjor på rutten också nästa vinter, 2020-2021.
Coronakrisen har slagit hårt mot hela världsekonomin. Jordbruket och livsmedelskedjan står inför nya och svåra utmaningar. Nu skulle det gälla att dra lärdomar av situationen för att trygga en fungerande matkedja under alla förhållanden, påpekar Peter Karlberg.
Finländska livsmedel exporterades i fjol till ett värde av 1,75 miljarder euro, vilket är alla tiders rekord. Till största delen gick de här livsmedlen till EU-området och de länder som finns på topplaceringar är Sverige, Estland Tyskland, Ryssland, Kina, Frankrike och Danmark.
Om man räknar vall som en odlingsgröda är den Finlands vanligaste. Vall odlades i fjol på 783.800 hektar och arealen var den största på över tjugo år. Odlingsbetingelserna här, framför allt vår korta och intensiva växtperiod med långa och ljusa nätter, gör att många vallväxter får naturliga fördelar gentemot till exempel spannmål.
Coronakrisen påminner oss alla om vikten av att ha en plan B, en reservplan eller en plan för oförutsedda situationer. I de finländska lantbruksföretagen, som ofta är förhållandevis små till sin omfattning, är företagaren själv såväl den största tillgången som den största risken för företagsverksamheten.
Timotej utgör basen i olika typer av vallar, men behöver kompletteras med andra växter för att få en hållbar och bra avkastande vall, som tål extrema väderförhållanden och lagrar kol. Dessutom borde man i förädlingen av timotej även fokusera på att utveckla rotsystemet och återväxtförmågan, anser Jan-Olof Johnsson, tidigare vallrådgivare vid ÖSL.
I tisdags lanserades ett nytt nätverk för unga producenter, Nordic Young Farmers Association (NYFA), som ska förstärka bandet mellan unga producenter i Island, Finland, Norge, Sverige och Danmark. Kittet i det nordiska samarbetet är en gemensam värdegrund och så är det också här. Erfarenheter från de senaste tio åren visar att EU-samarbetet inte alltid är friktionsfritt och därmed har det nordiska igen stigit i kurs, så här i varje fall i Finland och Sverige.
