​Lidl i Finland kommer permanent att sänka priserna på trehundra produkter. Sänkningarna kommer att genomföras stegvis under hösten. Det är fråga om ungefär var nionde produkt i den tyska livsmedelskedjans sortiment.

Nu står det klart att Katri Kulmuni utmanas av flera kandidater i Centerns ordförandeval. Och som ofta är fallet i Centernsammanhang finns det företrädare för de olika regionerna, det finns företrädare för landsbygden av varierande grad och det finns företrädare för företagarna. Det vi nu ser utspela sig är antingen början på morgondagens krassa verklighet för ett krympande landsbygdsparti eller, efter ordförandevalet och nästa riksdagsval, ytterligare en osannolik comeback för landsbygdens egen folkrörelse och maktparti.

​När den finländska semestermånaden nummer ett, juli, börjar gå mot sitt slut är det skäl att konstatera vilka otroligt goda råvaror det än en gång funnits på matbordet i sommar. Inte minst är det skäl att ta sig en funderare på vad som finns bakom de här råvarorna, varifrån och hur de kommit till just ens eget matbord och vad det innebär?

​I mitten av juli lanserades SLC:s och MTK:s klimatvägkarta. Vägkartan är en gedigen forskningsprodukt av forskaren Heikki Lehtonen vid Naturresursinstitutet Luke. I klimatvägkartan nämns bland annat en ökning av biogasproduktionen, solenergin och andra lösningar som ska hjälpa oss bönder att tackla klimatförändringen. Vägkartan har ett nollscenario, där utsläppen inte minskas och så presenterar den två olika scenarier för hur jordbrukarna kan minska klimatutsläppen.

Coronakrisen har genom en minskad efterfrågan satt i gång rörelser på marknaden som kan leda till att de europeiska producentpriserna på mjölk lever om. Under de månader som krisen hittills pågått har ändå mjölkpriserna enligt EU-kommissionens Milk Market Observatory i hela unionen enbart sjunkit med ett par procent i medeltal.

Vädret är det överlägset viktigaste redskapet i jordbrukarens verktygsback. Det är det som i slutändan har störst inverkan på skörden och avkastningen. Trots det är det ett redskap vi inte kan göra någonting åt. Eller? Det här har i varje fall varit det traditionella sättet att tänka för jordbrukare genom tiderna. Herren tager och herren giver. Bonden Paavo grävde dubbelt flera diken och fortsatte att streta på.

​Naturens mångfaldsfrågor har varit på tapeten på sistone. På våren gavs ett utkast av värderingen av Finlands naturs mångfaldsprogram (2012–2020). Det nya mångfaldsprogrammet för 2021–2030 planeras delvis på basis av detta.

Den 1 juni trädde den nya vägtrafiklagen i kraft. Den tidigare vägtrafiklagen var från 1981 och det säger sig självt att det hänt en del sedan dess. Bland producenterna är ändå besvikelsen stor när det verkar vara så att jordbrukets fordon glömts bort i beredningen av lagen. Eller i varje fall inte beaktats. På fältet upplever man att lagen begränsar jordbrukets produktivitet samt förhindrar traktorerna och arbetsmaskinerna att hänga med i resten av samhällsutvecklingen.

I dessa coronatider, med den ökande uppskattning för inhemska livsmedel som lär finnas bland finländarna, kunde man kanske tro att det skulle finnas utrymme för lite solidaritet mellan aktörerna i livsmedelskedjan. Men det är nog att låta invagga sig i falska förhoppningar. Solidaritetens tid tycks vara förbi sedan länge.

​I Europa är 20 procent av de pollinerande biarterna utrotningshotade. Humlan är kanske Finlands viktigaste pollinerare i och med att den flyger och pollinerar vid lägre temperaturer. Fjärilar, blomflugor, getingar, en del skalbaggar och myror är också betydelsefulla pollinerare. När man beaktar alla pollinerare är omkring 40 procent av dem utrotningshotade.