Ålands specialodlare vill ta ett steg mot framtidens odlingsteknologi

​De som odlar specialgrödor på Åland skulle gärna driva sina bevattningspumpar med el, men höga anslutningsavgifter avskräcker trots att pumparna bara används under en del av året. Nu är det nämligen så att man måste betala lika mycket för att ansluta en enskild bevattningspump till elnätet som för en hel fastighet.

Quo vadis CAP27?

Än en gång vill man eftersträva mindre byråkrati och man kommer nu – tack och lov – med ett konkret exempel på det här. Det kommer i nästa CAP att vara möjligt att underlätta gällande öronmärkning av nötkreatur och det är positivt i och med att det är en form av byråkrati som väckt irritation bland våra husdjursproducenter. CAP-reformen avgörs i de kommande trilogiförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet. Hur CAP27-helheten sist och slutligen ser ut när den är klar och exakt när den träder i kraft återstår fortfarande att se.

Odlade tickor ger nya inkomster

Sprängticka och lackticka är svampar som kan ge en rejäl tillskottsinkomst i skogar där avkastningen annars skulle vara låg. Sprängtickan växer på levande träd, medan lacktickan växer på stubbar eller döda träd. Företaget Kääpä Forest söker nu flera odlare som vill ge sig in i branschen.

Framtidsodlarna del 6: Teknologin revolutionerar mjölkböndernas jobb

Lantbrukarparet Sonja Ek-Johansson och Andreas Johansson på Rinnanbäck gård investerade i en toppmodern ladugård. De fördubblade antalet kor på mjölkgården, utvecklade för gården passande kretslopp och tog i bruk de senaste teknologiska innovationerna. I det sjätte avsnittet i poddcasten Framtidsodlarna berättar de om den både givande och utmanande resan in i den högteknologiska världen.

EU vill sänka metanutsläppen

Metanutsläppen från jordbruket, avfallshanteringen och energisektorn måste sänkas, kräver EU-kommissionen. De tre sektorerna står tillsammans för 95 procent av alla metanutsläpp.

SLC Nyland belyser problem i Nylandsplanen i besvär

SLC Nyland har lämnat in besvär över Nylandskapsplanen 2050. Planen är enligt SLC Nyland problematisk av många orsaker. Bland annat baserar sig de nya skyddsbeteckningarna inte på naturvårdslagen vilket de borde, och planeringsprocessen har långt gjorts utan att markägarna hörts.