Nedre torget vid kyrkan i Kyrkslätt fylls på lördagen med glada försäljare och du kan köpa fina närodlade produkter direkt från odlarna. Borden kommer att fyllas med grönsaker, rotfrukter, potatis, bröd, bakverk, honung, korv, kött, fårfällar och hantverk mm. Blir du hungrig kan du köpa ärtsoppa, våfflor, kaffe eller grillkorv. Barnens favoriter brukar vara tramptraktorerna ock ponnyridningen.

Under hösten får finlandssvenska åttondeklassare återigen bekanta sig med den finländska matproduktionen genom Kocka inhemskt. För producenter är konceptet en möjlighet att ge unga en konkret bild av var maten kommer ifrån och hur vardagen på en gård ser ut, samtidigt som det öppnar för samarbete med skolor.

Närmatsdagen firas den 12-13 september, då landsbygdens besöksmål och lokala matproducenter öppnar sina dörrar runtom i Finland. Evenemangen väntas locka drygt 150.000 besökare. En rekordmängd på över 350 besöksmål deltar.

Naturbruksutbildningen vid Axxell Brusaby i Kimito har fått en bra start i höst när det gäller antalet nya studerande. Brusaby har i år fler unga studerande på lantbrukssidan jämfört med i fjol.

Det var ingen slump att det skålades med äppelmust när Ålands landsbygdscentrum LBC firade 30-årsjubileum förra fredagen. Från att ha varit en nedläggningshotad näring har äppelodlingen nämligen vuxit med 425 procent och har nu blivit den åländska jordbrukets näst största inkomstkälla.

Torkanläggningen som byggts vid naturbruksenheten Axxell Brusaby i Kimito är nu i bruk. Slutgranskningen av byggprojektet som startade i våras är klar och sista veckan i augusti kunde torken testköras. De första två satserna med spannmål, vardera bestående av 23 ton höstvete, torkades i slutet av veckan med gott resultat.

Siktet är inställt på att producera tomater den kommande vintern. Men Stig-Erik och Marika Vikars vet inte i dagsläget om så blir fallet. Blir det en kall vinter med höga elpriser kan de bli tvungna att dra i handbromsen och avbryta produktionen.

Elmarknaden går mot en osäker höst och vinter. Konflikten i Iran, låga gaslager i Europa, en svag hydrologisk balans i Norden, höga bränslepriser och underhåll vid kärnkraftverken pressar marknadens prisförväntningar uppåt.

Klimatförändringen kommer att föra med sig omfattande förändringar i vårt klimat vad gäller temperatur, nederbörd och extremväder. För att kunna anpassa jordbruket till dessa förändringar måste vi komma ihåg de hydrologiska realiteterna och se till att åkrarnas vattenhushållning fungerar även i framtiden, påpekar Olle Häggblom som är verksamhetsledare för Täckdikningsföreningen.