Många skogsägare planterar själva ny skog. Men många utnyttjar också alternativet att låta Metsä Group utföra det arbetet. I Sydösterbotten är Robin Äppel en av de skogsarbetare som just nu är i full gång med att plantera skogsplantor. Läs mer om skogsbruket i veckans temanummer!
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
Vårdbiotoper och naturbetesmarker är som en skattkammare för den biologiska mångfalden. Den nationella naturbetesdagen, som ordnas lördagen den 13 juni, lyfter fram den avgörande betydelse som nötkreatur, får och andra betande boskap har för bevarandet av dessa miljöer. Under dagen välkomnar ett tiotal gårdar runt om i Finland besökare och öppnar sina portar för allmänheten.
För ett par veckor sedan sökte sig tolv västerbottniska kockar över till Österbotten för en tre dagar lång studie- och inspirationsresa. Syftet med resan var att bekanta sig med lokal matkultur via olika livsmedelsföretagare och deras verksamhet. ProAgria Lantbrukssällskapet som ansvarade för den avslutande programpunkten genom projektet ”Mer mat från Österbotten – Kvarken Plate” hade bjudit in en handfull lokala primärproducenter, livsmedelsförädlare och mathantverkare för att delta.
Vassruggar har ökat under de senaste årtiondena till följd av minskad betesgång och eutrofiering. Nu uppskattas det finnas redan 40.000 hektar vassruggar längs de finländska kusterna, som man vill få ut till industrins behov på ett kostnadseffektivt sätt.
Svag efterfrågan pressar virkespriserna, men under året väntas virkeshandeln återhämta sig i takt med att lagren minskar och industrins träanvändning ökar. Det visar PTT:s prognos för skogssektorn.
När skogsmark får ge rum för en kraftledning, en väg, ett industriområde eller ett naturskyddsprojekt kommer diskussionen snabbt in på markägarens ersättning. Hur många euro per hektar är skäligt? Hur stort är virkesvärdet? Vilken ekonomisk förlust uppstår för markägaren? Vilka indirekta ekonomiska förluster och inkomstbortfall uppstår?
Ålands skogsvårdsförening vill skapa en småskalig åländsk modell för handel med kolkrediter för att öka skogsbrukets lönsamhet och samtidigt gynna det lokala näringslivet. Målet är att öka skogsbrukets lönsamhet genom att tjäna pengar på handeln med kolkrediter.
Regeringen föreslår ändringar i naturvårdslagen som ska påskynda utvecklingen av en marknad för naturvärden i Finland och främja styrningen av privat finansiering till åtgärder som förbättrar naturens tillstånd. Ändringarna avses träda i kraft i augusti 2026, uppger miljöministeriet i ett pressmeddelande.
– Utvecklingen av naturvärdesmarknaden i Finland har gått framåt särskilt när det gäller lagstiftningen, men en storskalig tillväxt kräver att både efterfrågan och utbudet stärks – och framför allt positiva erfarenheter av att delta på marknaden, säger äldre skogsekonom Jani Laturi vid PTT.
Det finländska skogsägandet står inför ett generationsskifte utan motstycke. Enligt en ny rapport från Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT och Tapio kan upp till en tredjedel av de privata skogsägarna överlåta eller lämna över sina skogar till nya ägare före 2035.
Drönarna tar allt större plats i jord- och skogsbruket. På Skogsnolia 2026 blev det tydligt att tekniken redan förändrar hur skogen inventeras – men också att lagstiftningen bromsar utvecklingen.
Sveaskog har tillsammans med AirForestry, Holmen, SCA och Stora Enso gått in i gemensamma projektet, Swedish AirForestry Pilot Project, SAPP, i syfte att vidareutveckla, testa och utvärdera drönarbaserad teknik för gallring.