Vädret är det överlägset viktigaste redskapet i jordbrukarens verktygsback. Det är det som i slutändan har störst inverkan på skörden och avkastningen. Trots det är det ett redskap vi inte kan göra någonting åt. Eller? Det här har i varje fall varit det traditionella sättet att tänka för jordbrukare genom tiderna. Herren tager och herren giver. Bonden Paavo grävde dubbelt flera diken och fortsatte att streta på.

​Naturens mångfaldsfrågor har varit på tapeten på sistone. På våren gavs ett utkast av värderingen av Finlands naturs mångfaldsprogram (2012–2020). Det nya mångfaldsprogrammet för 2021–2030 planeras delvis på basis av detta.

Den 1 juni trädde den nya vägtrafiklagen i kraft. Den tidigare vägtrafiklagen var från 1981 och det säger sig självt att det hänt en del sedan dess. Bland producenterna är ändå besvikelsen stor när det verkar vara så att jordbrukets fordon glömts bort i beredningen av lagen. Eller i varje fall inte beaktats. På fältet upplever man att lagen begränsar jordbrukets produktivitet samt förhindrar traktorerna och arbetsmaskinerna att hänga med i resten av samhällsutvecklingen.

I dessa coronatider, med den ökande uppskattning för inhemska livsmedel som lär finnas bland finländarna, kunde man kanske tro att det skulle finnas utrymme för lite solidaritet mellan aktörerna i livsmedelskedjan. Men det är nog att låta invagga sig i falska förhoppningar. Solidaritetens tid tycks vara förbi sedan länge.

​I Europa är 20 procent av de pollinerande biarterna utrotningshotade. Humlan är kanske Finlands viktigaste pollinerare i och med att den flyger och pollinerar vid lägre temperaturer. Fjärilar, blomflugor, getingar, en del skalbaggar och myror är också betydelsefulla pollinerare. När man beaktar alla pollinerare är omkring 40 procent av dem utrotningshotade.

​Efter Katri Kulmunis (C) avgång från finansministerposten förra fredagen började rykten florera i rask takt. Vad ska hon göra i framtiden och vem ska bli Finlands nästa finansminister? Under lördagen kryddades dessutom soppan med rykten om att olika Centerkrafter vill fälla regeringen. Inom Centerpartiet var man rätt så fort överens om att man vill ha en erfaren, pålitlig och stabil finansminister.

​I och med problemen med att få tag på utländsk säsongsarbetskraft till jordbruks- och trädgårdsbranschen har många efterlyst inhemsk arbetskraft. Bland annat har producentorganisationernas töitäsuomesta.fi-tjänst funnits till för att förmedla de här kontakterna.

​På tisdagskvällen offentliggjorde regeringen sin fjärde tilläggsbudget. Det är fråga om en historiskt stor tilläggsbudget, Finlands största någonsin, på 5,5 miljarder euro. Slår man ut summan på befolkningen blir det 1.000 euro per finländare. Samtidigt betyder det här att staten tar på sig en skuld på 18,8 miljarder euro. De riktigt stora pengarna i den här tilläggsbudgeten går till kommunerna och infrastruktursatsningar.

Att staten beslutat införa ett krisstöd till företag inom primärnäringarna som drabbats av covid-19 är förstås en positiv signal i sig. Men att man samtidigt införde ett tak för den maximala stödsumman som sattes vid 10.000 euro är beklagligt, ja rent av naivt.

​I veckans LF kan man läsa om skador förorsakade av vitkindade gäss i Mörskom i Nyland. Det är verkligen inte den enda platsen i Finland där gässen varit framme den här våren och ställt till med skada och för den som drabbas handlar det ofta om stora skördeförluster. Vitkindade gäss har en tendens att återvända till samma platser under såväl sin vår- som höstflyttning.