På tisdagen slog riksdagens grundlagsutskott fast att ett godkännande av EU:s återhämtningspaket på 750 miljarder kräver två tredjedelars majoritet i riksdagens stora sal. Finländsk inrikespolitik är väldigt splittrad just nu och ett tidigare väl fungerande system med grundlagsutskottet kan närmast beskrivas som trasigt, i varje fall för stunden. Vi har vid upprepade tillfällen de senaste åren fått se hur partipolitiken gjort sig påmind i grundlagsutskottet.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
Det finns en beställning på mer biologisk mångfald i våra skogar, men de omfattande skogsskadorna förorsakade av hjortdjur leder tyvärr ofta till att skogsägarna sträcker upp händerna och väljer att plantera gran efter slutavverkning. En ständig ökning av gran på andra trädslags och mångfaldens bekostnad är en olycklig utveckling, konstaterar Micke Godtfredsen.

En väg för tung trafik i ett hästtätt område som Kvikant passar inte ihop, påpekar Ann Kolam-Ludén i Karleby.
Genom åren har många delegationer med anknytning till jordbruk från övriga världen, i synnerhet de nordiska länderna, besökt Finland för att bekanta sig med systemet som ger våra husdjursuppfödare rätt till offentligt finansierad semester, subventionerad avbytarhjälp samt vikariehjälp till exempel vid sjukdom, olyckor eller föräldraledighet. Det här är något vi bör vara stolta över, påpekar Micke Godtfredsen.
Hösten 2019 överlämnade några miljöorganisationer ett medborgarinitiativ som vill förbjuda slutavverkningar i statens skogar och endast tillåta så kallat kontinuitetsskogsbruk där man avverkar de största träden genom plockhuggning. I kampanjmaterialet hävdas att slutavverkningar, det vill säga förnyelseavverkning av jämnåriga bestånd, skadar biodiversiteten och dessutom att de bromsar arbetet mot klimatuppvärmningen. Men håller det streck i praktiken? frågar sig SLC:s ordförande Mats Nylund.
Landsbygden får inte kategoriskt ignoreras utan måste beaktas på lika grunder som städerna, påpekar Staffan Pehrman.
EU-kommissionen vill se taxonomi som en del av dess verktygslåda för att uppnå klimatmålen. Det finns ändå uppenbara risker med taxonomin, konstaterar Staffan Pehrman.
Det känns bra att landsbygden åtnjuter förståelse hos chefredaktören för inflytelserika Helsingin Sanomat. Det kunde dock gärna synas bättre också i tidningens nyhetsbevakning och informationsförmedling, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågorna, påpekar Micke Godtfredsen.
Som många andra landsbygdskommuner har Lappträsk i Nyland ekonomiska utmaningar. Tillsvidare fortsätter Lappträsk kämpa på och söker okonventionella vägar för att utveckla kommunen, få folk att flytta dit och få dem att trivas när de anlänt, noterar Micke Godtfredsen.
Flis är en viktig inhemsk resurs, och vi måste kunna leverera råvaran inom Finlands gränser, påpekar Micke Godtfredsen.
Också problemen i anslutning till Brexit skylls i Storbritannien på EU, konstaterar Micke Godtfredsen.
Det är viktigt att bönderna har sin egen bokföringstjänst och kan lita på att det finns en uppriktig vilja att se till deras intressen, konstaterar Micke Godtfredsen.