För över 25 år grundades PEFC-certiferingen, till vilket cirka 83 procent av landets ekonomiskogar hör. Kriterierna uppdateras kontinuerligt och ett som man fäste uppmärksamhet vid utbildningstillfället i Närpes var kravet på skyddszoner mot vattendrag.
Också i år finns det möjlighet för åländska skogsägare att få pengar av landskapet för att frivilligt skydda värdefulla skogsmiljöer. Men i år kräver vi att de områden som skyddas ska gå att nå via land. Vi kommer också att vara strängare med att ansökningarna måste vara kompletta, förklarar naturvårdsintendent David Abrahamsson som handlägger ärendet vid landskapets social- och miljöbyrå.
Offentliga och privata aktörer har under de senaste decennierna byggt upp ett omfattande system för att trygga den biologiska mångfalden i ekonomiskogar. Åtgärder för att stödja biodiversiteten har blivit en etablerad del av skogsbruket, som ett resultat både av utbildning och en förändrad attityd inom sektorn. Särskilt under de senaste åren har den privata sektorn tagit en allt starkare roll i detta arbete, visar en utredning från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT.
Naturresursinstitutet Luke följer upp granbarkborren på olika håll i landet – men inte i Österbotten. Därför placerar skogsvårdsföreningen ut egna fällor på tre områden i landskapet för att få en bild av förekomsten.
Skogsägare har numera tillgång till en avancerad och lättanvänd funktion i den digitala tjänsten EgenSkog, som drivs av Finlands skogsvårdsföreningar.
Vind är orsaken till de flesta skadorna på skog i Sverige. Stormskadorna förväntas dessutom öka i takt med den globala uppvärmningen. Teresa Fustel har tillsammans med kollegor tagit fram en modell och riktlinjer för hur skogsskötseln kan planeras för att minska risken för stormskador utan stor påverkan på ekonomin.
Det finska företaget Hiil omvandlar virkesindustrins sidoströmmar till brända träprodukter för bygge och inredning. Nu bygger företaget en ny fabrik i Kontiolax som skall möjliggöra en tiofaldig produktion och exportverksamhet.
Kåre Pihlström odlar specialträd på sina marker i Skarpkulla i Pojo. Förnämast är eken, som Pihlström delvis odlar i samband med julgran. Drivkraften bakom verksamheten kommer främst från ett intresse för olika trädslag och landskapseffekter, men Pihlström talar varmt för att betrakta ädla lövträd som en del av ett aktivt skogsbruk. Läs mer i fredagens Skogstema!
Behovet av röjning är stort i hela landet. Ett alternativ är att anlita en skogsarbetare eller röja på egen hand. Det finns många viktiga saker att tänka på för en nybörjare som under våren planerar att röja i den egna plantskogen.
I Österbotten har vi länge varit föregångare inom användningen av energived i fjärrvärmeproduktion. Redan på 1980-talet började oljan fasas ut, på 2000-talet ersattes kolet, och under det senaste decenniet har torvens roll successivt minskat. Skogsbränslet har haft sin självklara plats, som en del av lösningen i omställningen till ett mer hållbart energisystem.
Äkta paret Birgitta och Robert Williams ställde intresserat upp när Ålands skogsvårdsförening en vacker söndag i april ordnade fältdag för deltagarna i föreningens grundkurs för skogsägare tidigare i vinter.
Behovet av grundförbättring av enskilda vägar – dit skogsbilvägar hör – är enormt. Just nu är intresset för att genomföra vägprojekt i Österbotten mycket stort. Kön är lång, säger Elin Sundqvist och Jonas Törnqvist, som är två relativt nya ansikten på SVF Österbotten.
