Det har igen blivit dags att ta plats vid skrivbordet för att fundera på jord- och skogsbrukets deklarationer. De stora dragen kring deklarationerna är lika som förut, och vill man hitta några nyheter att bjuda på så får man gå in på detaljer.

Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter på sida 1 och 2 i blankett 2. Här följer några aktuella kommentarer om vissa enskilda skattepunkter. Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.

Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.

Mervärdesskatten skall redovisas enligt anvisningarna på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ”. De efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare år.

Det finns just nu gott om medel att söka i stöd för tidig vård av plantskog. Det är en åtgärd som gynnar skogens tillväxt och samtidigt bidrar till att främja utvecklingen av skogen som kolsänka. Det är bra att utföra det här arbetet inom fem år efter slutavverkning. De nuvarande villkoren för stödet gäller ännu under 2022 och troligtvis 2023, men efter det är nuvarande lagstiftning inte längre i kraft.

Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut? Det är en omdebatterad fråga som är viktig för både skogsbruket och miljön. Forskare vid Linnéuniversitetet i Sverige har svaret.

Niclas Sjöskog är inte enbart mjölkproducent. Han är också en aktiv skogsägare och ordförande för SLC:s skogsutskott. Ett uppdrag som blivit mera krävande de senaste åren. EU:s taxonomi och den pågående klimatdebatten dominerar intressebevakningen, säger han.

År 2020 var den totala förbrukningen av träsubstans 36,8 miljoner ton mätt som mängden trätorrsubstans i skogsindustriprodukter, trädbränslen och avfall. I Finland förbränns 58 procent av trätorrsubstansen till energi. Vid millennieskiftet var dess andel lite mindre än hälften, uppger Naturresursinstitutet.

Både intresset och sakkunskapen var på hög nivå när skogsmaskinentreprenören Ove Nordström i samarbete med bolaget SkogAx visade upp Ålands nyaste och ”grönaste” skördare.

På en del håll i landet har vissa jaktföreningar utmaningar med rekryteringen av nya unga jägare. Men det är inte fallet i Pedersörenejdens jaktvårdsförening. Där är återväxten god – men däremot har inte alla unga intresse av att jaga älg.

Viltet är en naturresurs att räkna med och bör ses som en möjlighet, en ny nisch på landsbygden gällande företagandet, påpekar Gunnel Englund, projektledare för projekt Välmående av vilt vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.

En bit skoglig nutidshistoria samt en inblick i hur skogsbruket utvecklats sedan mitten av förra seklet presenterat i form av flertalet personers egna minnen och berättelser. Det är essensen av Anne Manners senaste bok ”Skogen som livsstil”, som hon har gjort tillsammans med fotografen Magnus Crawford.