Finlands Artdatacenters webbportal laji.fi är bekant för de flesta skogsägare. Tjänsten fungerar som en samlingsplats för information om samtliga i Finland förekommande arter, och hjälper myndigheter att ta ställning till hur skogsägaren får använda sin skog. För många skogsägare ter sig dock systemet som kryptiskt eftersom det har varit oklart hur data förs in i portalen, hur den verifieras och på vilket sätt myndigheterna tolkar ifrågavarande data.

Enligt Matti Sahla från Naturhistoriska centralmuseet och Tuomas Lahti som är överinspektör på NTM-centralen i Nyland är laji.fi-portalen tillförlitlig och välfungerande. De påpekar att förändringar i systemet i sista hand är en lagstiftningsfråga.

Enligt den senaste skogsresursstatistiken har virkesförrådet ökat, medan den årliga tillväxten har minskat. Den naturliga beståndsdödligheten har ökat i oroväckande hög grad efter millennieskiftet. Uppgifterna baserar sig på resultaten från den nu slutförda trettonde riksskogstaxeringen vars mätningar gjordes 2019-2023.

Finlands skogar kommer snart att skötas med enskilda träds noggrannhet. Enligt uppskattningar av forskare vid Lantmäteriverkets Geodatacentral och Östra Finlands universitet kommer den framtida skogsvården att bättre trygga skogarnas biologiska mångfald och öka skogsägarnas inkomster med 10 procent.

Med EU:s avskogningsförordning som rubrik berättade SLC:s skogsombudsman Anders Portin på Ålands skogsvårdsförenings årsmöte intressanta saker om Amazonas urskog och växtodling på den tropiska savannen Cerraton och hur Brasiliens motsvarighet till Naturresursinstitutet (Luke) på femtio år har förvandlat det multikulturella landet från u-land till ett medelklassamhälle helt utan rasism.

Som ett särskilt projekt inom landskapets skogsbruksbyrås arbete med den åländska skogsportalen har det i år genomförts en biotoplokalisering av skyddade livsmiljöer i Ålands skogar. Ett sådant stort projekt bidrar i hög grad till uppdaterad information, som i sin tur är avgörande för ett bra slutresultat för områdesskyddet, förklarar naturvårdsintendent Maija Häggblom vid landskapets miljöbyrå.

För 10-15 år lade de danska kraftverken och fjärrvärmeverken i stor skala om från stenkol till träbaserade biobränslen. Men nu satsar Danmark istället på att ersätta förbränningsbaserad värmeproduktion med eldrivna värmepumpar som använder förnybar energi, till exempel vind- och solkraft. Orsaken ligger i ett ändrat politiskt klimat, säger Lars Björn Hansen som är försäljare på panntillverkaren Faust och utställare på Agromek.

Den första rundvirkesbilen med kran som drivs på biogas har börjat köras i Sverige. Genom satsningen tar Sveaskog, Hestra Åkeri och Sydved tillsammans ett kliv framåt för att kunna utvärdera biogasdrift som en möjlig väg till fossilfria transporter för skogsbruket.

Efter årsskiftet blev det möjligt att ansöka om stöd för vård av torvmarksskog. Men i Österbotten planeras inte några projekt ännu. Skogsvårdsinstruktör Jami Pirttimäki funderar på hur han ska motivera skogsägarna att vidta de olika åtgärderna som ingår i arbetsslaget. Läs mer om skogsbruket i torsdagens temanummer!

Om några år tar artificiell intelligens steget in i mjölkproduktionen på allvar. Då lanserar Lely ett nytt övervakningssystem som heter Zeta. Med intelligenta kameror upptäcks sjuka djur eller avvikande beteenden snabbare, vilket förbättrar djurhälsan samt också ekonomin.