Det finns i dag extrema åsikter om hur våra skogar bör skötas. Men på en skogsdag på Bötomberget i Kristinestad var i stort sett alla överens: Genom ett aktivt och traditionellt skogsbruk gynnas också klimatet och landets nationalekonomi.
Höstens Metsätutka-undersökning som MTK lät Kanta TNS utföra gav ur primärproducentens synvinkel kanske en del överraskande resultat. I stället för skyddsvärden lyfte producenterna fram som skogsinnehavets viktigaste aspekt den ekonomiska säkerhetsfaktorn och virkesinkomsterna. Kan detta tolkas som att skogen är räddaren i den ekonomiska nöden som producenterna försatts i på grund av jordbruksnäringens dåliga lönsamhet? frågar sig Otto von Frenckell, styrelseordförande för Södra skogsreviret rf.
Med över fyrtio års erfarenhet av skogsarbete i Finland och Sverige flyttade Peter Ekholm, 61, från helfinska Reisjärvi i norra Österbotten till Åland för att jobba med plantskogsröjning för Ålands skogsvårdsförening.
Ett nytt certifieringssystem för skogsbruk har lanserats under hösten 2025. EverCover, utvecklat av organisationen Association for Ecological Forestry Certification (AEFC), är tänkt som ett svar på kritik mot de existerande skogscertifieringarna och öppnar för kontinuerligt skogsbruk.
Enligt Naturresursinstitutet Lukes och forskningsinstitutet Pellervo ekonomisk forskning PTT:s prognoser sker inga större förändringar inom skogssektorn 2026. Rotpriserna har passerat sin topp och avverkningsvolymerna förblir stabila. En dunkel världsmarknad skapar dock ovisshet.
Planerade avverkningar i privatskogar rasade i början av hösten jämfört med våren i år och tidigare år. Av de anmälningar om användning av skog som inkommit till Finlands skogscentral framgår att avverkningsplaner minskade i höst särskilt i Norra Savolax och Norra Karelen. Förändringen syns i alla avverkningssätt och virkesslag.
Maximibeloppet av skogsavdraget och den årliga avdragsrätten stiger vid ingången av skatteåret 2026. Ett högre skogsavdrag beviljas alltså när skattedeklarationen för 2026 ska lämnas in, det vill säga våren 2027.
Trots att EU saknar befogenheter att föra skogspolitik påverkas de finska skogarna av över 80 EU-regleringar. Enligt en ny utredning utgiven av vetenskapspanelen för skoglig bioekonomi lyser ofta konsekvensbedömningarna för skogsbruket och samhället överlag med sin frånvaro.
Tillämpningen av den senarelagda avskogningsförordningen ska börja delvis den 30 december 2025 i enlighet med kommissionens nya förslag. Förslaget innehåller ändringar som minskar aktörernas administrativa börda. För att ändringarna ska kunna träda i kraft, ska förslaget ännu diskuteras i medlemsländerna och behandlas i Europaparlamentet, meddelar Jord-och skogsbruksministeriet.
Genom en lagändring som trädde i kraft från och med den första augusti får markägarna nu 25 procent högre ersättning om deras skog eller mark löses in för utveckling av samhället.
Att våga eller inte våga. Det var frågan för Simeon Lövdahl i Lappfjärd, Kristinestad, när han senaste höst började fundera över om han skulle satsa stort och ta över hyvleriet KRS-Wood eller inte. När vågskålarna sedan tippade över till den vinnande sidan, var den starka lusten att få vara sin egen, att företaget hade en fungerande kundkrets och att de anställda kunde sin sak de argument som vägde tyngst.
Skogsdagarna, som just i år firar 100 år, gick av stapeln på Finlandiahuset i Helsingfors förra veckan och inleddes med tal av Finlands Banks generaldirektör Olli Rehn på onsdagen och avslutades med en jubileumsutställning i Finlandiahusets andra våning på torsdagen.
