Jordbruk Opinion

Ledaren:
Underbetald arbetskraft i EU
snedvrider konkurrensen

De anställda inom de gröna näringarna i Danmark, dit bland annat jordbruk och trädgårdsproduktion hör, inledde den här veckans tisdag förhandlingar om ett nytt kollektivavtal. Det nuvarande avtalet gäller till första mars. Förhandlingarna berör cirka 20.000 anställda inom det man i Danmark kallar det gröna området.

Facket hade med hänvisning till coronapandemin föreslagit ett uppskov för förhandlingarna och att det nuvarande avtalet skulle gälla tills första juni. Enligt fackets förslag skulle eventuella ändringar i det kommande avtalet då ha varit i kraft retroaktivt från början av mars. Arbetsgivarsidan krävde emellertid att förhandlingarna inleds i normal ordning.

Orsaken till arbetsgivarsidans strävan att inleda förhandlingar lär vara att man vill hindra kostnadsökningar, helst minska kostnaderna, också på arbetskraften.

Den gröna sektorn i Danmark sysselsätter en del utländsk arbetskraft. Försök har tidigare gjorts från arbetsgivarhåll att i kollektivavtalen kunna skilja på danska och utländska anställda, så att den utländska arbetskraften skulle jobba för sämre lön än danskarna. Man har hänvisat till att det inte är en egentlig försämring för utlänningarna, som för det mesta har ännu lägre inkomster i sina hemländer. Facket har konsekvent avvisat de här förslagen.

Under de senare åren har emellertid fler och fler fall kring underbetald och utnyttjad utländsk arbetskraft kommit fram i Danmark, även inom den gröna sektorn. Den billiga arbetskraften förmedlas ofta av rekryteringsfirmor med hjälp av kontakter i eller från ursprungsländerna som lockar unga arbetare till Danmark, inte sällan med falska löften.

En stor del av dessa arbetare från exempelvis Polen, Rumänien, Lettland och Ukraina tvingas i praktiken slita långa arbetsdagar för usel lön. Det hör också till vanligheterna att de utländska arbetarna tvingas bo tätt i trånga förhållanden, vilket bland annat ökar risken för att COVID-19 sprider sig bland dem.

Det här fick uppmärksamhet kort före jul. Medan Danmark höll på att gå i ett slags coronaide på grund av ökande antal smittofall, fortsatte rekryteringsfirmorna att göra reklam för billig utländsk arbetskraft. I bästa fall kunde sysselsättaren spara upp till 50 procent i lönekostnader, hette det i reklamen.

Enligt sakkunniga är just utländska arbetare speciellt utsatta för smitta. Viruset kan även spridas vidare ut i samhället och till arbetarnas hemländer, till exempel när någon av dem återvänder.

– Det bor ofta många personer i mycket små utrymmen och de transporteras i grupper till och från jobbet. De kan ha avtal som gör att de inte får lön om de blir sjuka, vilket gör att de kommer på jobb, fastän de har symptom. Som en följd av boendeförhållandena har de bara små möjligheter att isolera sig och sprider därmed smittan till andra, säger professorn i folkhälsa vid Köpenhamns universitet Flemming Konradsen till det danska fackets tidning Fagbladet 3F.

Samma tidning påminner om att COVID-19 har brutit ut bland annat på Danish Crowns slakteri i Ringsted i somras, där många utländska arbetare bodde tätt och trångt.

– Rekryteringsbyråer, arbetsgivare och myndigheter måste kunna samarbeta bättre om test och ordentliga boendeförhållanden, säger Flemming Konradsen.

Det är känt att utländsk arbetskraft behövs inom basnäringarna i högkostnadsländerna. Men att underbetala sina arbetare är i högsta grad orättvist. Det gäller inte bara arbetarna. Det innebär också snedvriden konkurrens på exportmarknaden, inte minst EU:s inre marknad.

Danskarna är kända som ytterst aktiva livsmedelsexportörer, vilket åtminstone tidvis har drabbat också det finländska jordbruket. Vår strävan efter självförsörjning har flera gånger varit under tryck på grund av billigare import av bland annat svinkött och mjölkprodukter.

Men inte nog med det. Eftersom det är allmänt känt i Europa att utländska arbetare ofta arbetar för lägre löner inom basproduktionen, får man allt för lätt uppfattningen att samma missförhållanden råder också i Finland – vilket inte är möjligt, så länge vi har allmänt bindande kollektivavtal.

Således påstod också Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho kort före jul att utländska arbetare inom trädgårdsbranschen jobbar för lägre lön än finländska. Det var med hänvisning till en så kallad ”undersökning” från ”tankesmedjan” Suomen Perusta.

Vi har branscher i landet, där kollektivavtalen kringgåtts, men det har närmast gällt bygge och restaurant, inte jordbruks- och livsmedelsproduktionen, dit också trädgårdsbranschen hör. Här betalas, i motsats till motsvarande branscher i många andra EU-länder, avtalsenliga löner. En mörk fläck är visserligen de utländska säsongplockarna av skogsbär, som inte har egentliga anställningsförhållanden. Det kan man emellertid inte beskylla jordbruks- och trädgårdsnäringen för.

I en kartläggning från 2016 redogör biträdande professorn vid universitetet i Warszawa Aldona Zawojska för det utbredda missbruket av utländsk arbetskraft inom basnäringarna i EU, bland annat i exportländerna Italien, Spanien och Nederländerna.

Det finns också färskare material, som EU:s byrå för grundläggande rättigheter tillhandahåller här.

Under flera år har jordbrukets intresseorganisationer i Finland talat för att man bör ställa samma krav på produktionssätt när det gäller importerade livsmedel, som vi har här hemma, till exempel på djurvälfärd och hänsyn till miljön. Det är tydligen dags att också ställa krav på att arbetarna i de exporterande länderna behandlas som folk.