Många, men små knölar per plantar. Årets sortförsök i Perus ger en fingervisning om att årets potatisskörd blir mindre än normalt. Utmaningarna har varit många under sommaren och dessutom har efterfrågan på sommarpotatis varit dålig.
– Läget är faktiskt ganska oroande för potatisodlarna just nu. Jag lider med dem inte minst med tanke på att åtgången på sommarpotatis var så dålig att det fortfarande finns skördar som inte ännu har tagits upp. Det skapar i sin tur press på vinterpotatisen som ska tas upp senare i höst, säger Jan-Erik Back, potatisrådgivare vid ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
I tisdags ordnade ProAgria och ett antal andra företag knutna till potatisnäringen den traditionella presentationen av årets sortförsök i Perus i Kristinestad. Bredvid sortförsöken fanns sommarpotatis som fortfarande är kvar i marken.
– Konsumtionen har under sommaren varit för liten på grund av värmeböljan. Samtidigt har det satts mer tidigpotatis än normalt och det har lett till att det varit för trångt på marknaden. När uppköparna inte kan ta emot potatis har de lämnat i marken, förklarar Back.
Vinterpotatis kvar i lager
En annan orsak är att det i början av sommaren fanns vinterpotatis från fjolårets skörd kvar i lager.
– Det tog också marknad av den tidiga potatisen och fram till att skolorna började brukar det vara lägre efterfrågan. Så marknadsläget för potatisen är inte bra just nu, konstaterar han.
Syns överutbudet på potatispriserna?
– Medelpriset torde ligga under 20 cent per kilo redan nu och det är mycket låga priser. Så här års borde priserna ligga gärna upp emot 25 cent per kilo och risken nu är att potatispriset blir fortsatt på en låg nivå under vintern, säger Back.
Förutom det svåra marknadsläget har årets växtsäsong varit mycket utmanande för potatisodlarna. På grund av en kall och fuktig försommar grodde knölarna långsamt.
– Uppkomsten var en dryg vecka senare än normalt på grund av att det var för kallt i marken under våren. Påfrestningarna har varit så stora att vissa sorterna har ruttnat i bänkarna. En del sättknölar har haft dålig skjutkraft och det har också lett till att de torkat sedan när det blev varmt. Sådana rapporter har vi både från Lappfjärd och Jeppo, berättar han.
Extremhettan i juli bidrog också till bekymmer som tidiga bladmögelangrepp.
– Vi vet inte varför det har varit en epidemi av bladmögel och det har också varit större förekomst av gråmögel. Samtidigt har tillgången på preparat för att förebygga bladmögel varit dålig, vilket också bidragit till mer bekymmer.
Skörden kommer att bli mindre
Den för potatisen dåliga växtsäsongen kommer att medföra att potatisskörden blir mindre än normalt. Det syns också i årets sortförsök som visar på tydliga problem. För de olika sorterna har man räknat knölar per planta som är betydligt större än normalt.
– 24, 17 och 20 knölar per planta. De här sorterna brukar normalt ha upp emot hälften färre knölar per planta. Så här ser man tydligt att knölarna är betydligt fler än normalt och det betyder att potatisarna är mindre, vilket kommer ge sämre hektarskördar i år, vilket försöken visar. Vi brukar ha betydligt större skördar normalt här, säger Back.
Back räknar med att upptagningen av vinterpotatisen börjar aningen senare än normalt och startar i mitten av september. Med tanke på alla utmaningar kan det bli konsekvenser nästa år.
– Jag befarar nog att potatisarealen kommer att minska ytterligare nästa år, säger han.
I år har sortförsöken bestått av trettio sorter från sorthus i Tyrnävä och Kauhajoki. Syftet med försöken är att testa olika sorter i sydösterbottniska jordar och följa med hur de växer.
– En del sorter är redan kända för odlarna och så brukar vi ta in helt nya sorter för att se hur de reagerar. Genom sortförsöken hittas förhoppning nya sorter som i framtiden kan komma till försäljning åt odlarna, berättar Back.
Något som också intresserar är de olika sorternas kvalitet och mängd.
– Vi ser också på blasten och hur känsliga de är för sjukdomar och vilka andra svagheter som kan finnas. Vi följer upp med laboratoriegranskning under hösten och utifrån resultaten kan vi dra slutsatser.
I samband med sortförsöken hade arrangörerna vattenhushållning som sidotema.