Ungdomsseminariet avslutades med en paneldiskussion bestående av Rudolfs Pulkstenis, Sigrid Heringstad, Sören Stenroos, ordförande för SLC unga och Oskari Virtanen, ordförande för de Södra förbundens unga producenter EteläManut.
Diskussionen modererades av Cecilia Nyholm som är sakkunnig på SLC. Hon lyfte först fram frågan om de största utmaningarna inom branschen för unga.
– Språket inom politiken kan vara svårt att förstå, så det är viktigt att vi kan förmedla vad som sagts, hur det inverkar konkret, och vad man kan göra för att påverka, inledde Heringstad.
Virtanen pekade på strukturomvandlingen och den demografiska situationen.
– Färre gårdar och färre människor på landsbygden gör att vi lider brist på aktiva lokala grupper, vilket betyder att vi behöver aktivera oss för att få med fler i organisationen.
Pulkstenis lyfte fram den materiella dimensionen.
– Det korta svaret är tid och pengar. Tid att sätta sig in i politik som annars skulle tillbringas på gården eller i skogen. En tredjedel av våra medlemmar kämpar med pengaproblem, vilket försvårar intressebevakningsarbetet.
Stenroos poängterade att det alltid finns fler ställen där unga kunde aktivera sig.
– Jag skulle gärna se att de som sitter vid borden där besluten fattas skulle invitera oss unga att delta i diskussionerna.
Gräsrotsintresse och vändning i Bryssel
Samtidigt lyfte panelisterna fram det positiva som redan finns på fältet.
– Vi i SLC träffar ministern med jämna mellanrum, och i våra regioner har vi nu väldigt många unga som visar intresse för jordbruk, och det är där det börjar. Det här är väldigt positivt, konstaterade Stenroos.
Pulkstenis poängterade att allt fler i EU-parlamentet börjat yttrat sig i enlighet med CEJA:s ställningstaganden, vilket pekar på en lyckad lobbningsverksamhet.
– Om man ser på den strategiska dialogen är nästan hälften av innehållet från CEJA – vi är en organisation med hög tillit och ett starkt mandat som man lyssnar på.
– En konkret grej jag skulle lyfta fram är det faktum att vi fått finansiering för ett projekt där vi lär unga hur man kan delta i politik och påverkansarbete. Det finns resurser att tillgå, poängterade Heringstad.
– Vi ordnade kvällar för unga producenter och skickade ut personliga inviter till ortsborna och resultatet blev väldigt bra. Vi såg många nya ansikten på mötena, berättade Virtanen.
Unga bör bjuda in sig själva
Nyholm efterlyste därefter förbättringsförslag från panelen.
– En viktig aspekt är att ha kommittéer för unga på olika nivåer: lokal, regional och nationell så det finns direkt kontakt på olika nivåer, framförde Heringstad.
Stenroos påpekade vikten av att ta del i olika evenemang och nätverka.
– De möten vi har för unga är väldigt lyckade. Vi har också en god organisationsstruktur, men vi måste bara själva våga ta steget framåt och göra väsen av oss för att bli en del av diskussionen på olika nivåer.
– Vi kan inte bara invänta inviter, utan också invitera oss själva och bilda personliga kontakter och att vi är professionella och sådana man kan jobba med och få input från, tillade Heringstad.
Virtanen höll med.
– Vi måste vara närvarande och visa vem vi är och ta kontakt så vi i tur blir kontaktade.
Panelisterna påtalade också vikten av nordiskt samarbete, och Pulkstenis inflikade med att även de baltiska länder gärna kommer med i den klubben.
Heringstad drog det hela samman:
– Det är viktigt att samarbeta över gränser, och samordna våra ställningstaganden och intressen för att den vägen bli starkare.