Ledaren:
President Niinistö visar att
Finland kan och vill engagera sig
i den globala agendan
Kampen mot klimatförändringen, kvinnors rättigheter och coronapandemin var tre centrala teman i president Sauli Niinistös tal vid Förenta Nationernas generalförsamling i New York i tisdags.
President Sauli Niinistö efterlyste mera globalt ansvar och någonting som känns bekant från kalla krigets dagar, nämligen den så kallade Helsingforsandan. Niinistö tog alltså upp president Urho Kekkonens stora triumf, den europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975 (KSSE), som ett exempel på när det internationella samarbetet fungerat speciellt bra. Viljan hos motståndare och konkurrenter att ingå en dialog, bygga upp förtroende och söka gemensamma nämnare, det var kärnan i Helsingforsandan, sade Niinistö inför FN.
Coronapandemin, klimatförändringen och den teknologiska utvecklingen har påverkat precis alla och sådana här gränsöverskridande utmaningar kräver ett globalt svar, slog Niinistö fast. Han drog också en parallell mellan det globala undantagstillstånd som pandemin orsakat och kampen mot klimatförändringen. Coronapandemin har visat att ett tillräckligt stort problem kan få mänskligheten att vidta konkreta och omfattande åtgärder. Vad kunde vara en tillräckligt stor alarmsignal för att vi ska göra det samma för planetens hälsa, frågade sig Niinistö inför de samlade beslutsfattarna från hela världen. Han påpekade att överenskommelser som Parisavtalet och Agenda 2030, FN:s program för hållbar utveckling, är hyggliga färdplaner i kampen mot klimatförändringen men att de inte räcker till i sig. Förhållandevis resolut underströk president Niinistö att tiden för handling är nu och därmed sällar han sig till den skara av talare som under den pågående generalförsamlingen kräver kraftigare och snabbare åtgärder för att stävja klimatförändringen.
Att i det här sammanhanget kalla Niinistö för en alarmist är att ta i och oavsett vad han gör så är det en roll som en president i ett litet, klimatengagerat och tämligen rikt land kan ta sig an. Diplomaten Niinistö säger det inte rakt ut, men indirekt riktar han sig givetvis till stormakterna och de folkrika länderna. I första hand USA, Kina och Indien, länder som fortsättningsvis bränner stora mängder fossila bränslen och tillsammans står för en betydande del av växthusgasutsläppen i världen. Det nationella målet för minskade utsläpp som undertecknarna av Parisavtalet har ställt upp hittills kan fortfarande föra in oss på en väg som leder till en temperaturökning på 2,7 grader i slutet av innevarande århundrade. Konsekvenserna för vår planet och för kommande generationer skulle bli katastrofala, konstaterade Niinistö.
Niinistö tog också upp ”de dramatiska händelserna i Afghanistan” och att de “igen påmint oss om att fred och säkerhet är bräckliga”. Han nämnde specifikt de afghanska kvinnornas situation. Niinistö betonade att det internationella samfundet måste stå fast vid att kvinnor och flickor i Afghanistan inte får glömmas bort eller osynliggöras. I det här sammanhanget, kvinnors roll i samhället, nämnde han också Finlands ansökan om att delta i FN:s råd för mänskliga rättigheter under perioden 2022–2024.
FN:s generalförsamlingar kommer och går, likaså presidenter i både små och stora länder. Men i små länder tenderar de trots allt att passera mer obemärkt. Sauli Niinistö gör än en gång sitt bästa för att sätta Finland på kartan och visar att också ett litet land kan och vill engagera sig i den globala agendan.