Det är ännu för tidigt för att det ska finnas några siffror på det, men det känns som att det sås särskilt mycket höstsäd den här hösten. Augusti bjöd i och för sig på mycket nederbörd, men under slutet av månaden och i början av september har också vädret varit tillräckligt torrt för att så.
De allmänna fördelarna med höstsådda grödor jämfört med vårsådda är den högre skördepotentialen, att man har en tidigare mognad och därmed får i gång tröskandet tidigare, förfruktsvärdet samt det att man har ett växttäcke på åkern under vintern. Det sistnämnda får man som jordbrukare ett särskilt stöd för inom ramen för miljöersättningen och det främjar också kolbindningen.
Det faktum att arbetstopparna jämnar ut sig kan underlätta på en del gårdar. Vid etablering av höstgrödor är det också lättare att använda sig av och mylla in stallgödsel jämfört med våren. Höstgrödor har ofta längre halm vilket kan vara användbart som strö på en husdjursgård.
I den ekologiska odlingen, där många vårsådda grödor är förhållandevis utsatta för både ogräskonkurrens och skadegörare, hinner höstgrödor växa till sig under hösten då groningsförhållandena är bättre och trycket från ogräs och skadegörare är lägre. När våren och försommaren sedan kommer är plantorna redan tåliga.
Höstsådda grödor ställer ändå högre krav på dränering och dikning, i viss mån också på åkerns struktur, jämfört med vårsådda grödor. Här gäller det att som odlare vara lyhörd för åkerns behov. Många odlare upplever också att kravet på etableringstidpunkt för speciellt vissa höstgrödor är olycklig.
Höstgrödorna har sin plats i växtodlingen. Tack vare att de bidrar till ett växttäcke under vintern har de en miljörelaterad konkurrensfördel jämfört med vårsådda grödor, en konkurrensfördel som är mångfacetterad.
I takt med att förädlingen tar fram lämpligare sorter kommer skördepotentialen att öka och i nästa CAP kommer betydelsen av grödor som bidrar till ett växttäcke över vintern att öka.