SLC Nyland framhåller vikten av att skog och mark sköts så att de bidrar till klimatnytta, öppna landskap och biodiversitet. Skogsägare och jordbrukare behöver mer resurser och information om vad man kan göra för att hejda artminskningen.
Vad som kan tänkas hända eller inte hända med landskapsreformen samt med social- och hälsovårdsreformen efter statsminister Juha Sipiläs (c) resoluta avgång förra veckans fredag har fått uppmärksamhet i våra medier. Däremot har det inte uppmärksammats något vidare i de allmänna medierna att Juha Sipilä drog två viktiga lagförslag för landsbygden, det vill säga lagen om djurvälfärd och livsmedelslagen, med sig i fallet.
Enligt en färsk utredning som institutet för naturresurser Luke har gett ut kan skogarnas kolsänka fördubblas redan före 2050. Det torde förutsätta att skogarna fortsätter att växa och att virkesuttaget är anpassat till tillväxten. Utredningen tar också ställning till våra odlingsmarker och vad vi bör göra åt dem för att bidra till en minskning av växthusgasutsläppen.
De gårdar som tar risker, specialiserar sig och vågar ändra inriktning på sin verksamhet är åtminstone en del av lösningen på lantbrukets lönsamhetsproblem och bör framförallt stödas på ett bättre sätt. Det är slutsatsen i utredningsmannen Reijo Karhinens kolumn.
SLC:s ungdomsombudsman Annika Öhberg jämför potatisbranschen i Finland med Storbritanniens.
HKScans aviserade prissänkningar kom på den sämsta tiden för bönderna, som är pressade ekonomiskt sedan tidigare. Slakteriet sänker priset på nötkött där vi nu är nere i en självförsörjning på bara tre fjärdedelar. Vad händer om produktionen sjunker ytterligare? Situationen blir allt annat än bättre av att S-gruppen gått ut med sänkta priser i dagligvaruhandeln på bland annat annat broiler och köttfärs. Det underlättar åtminstone inte böndernas behov av prishöjningar. Fastän HKScan har en speciellt pressad ekonomi måste man fråga sig hur det är ställt med hela slakteribranschens konkurrenskraft för tillfället. När utredningsman Reijo Karhinen talar om att man måste koncentrera sig mer på resultaten i euro i stället för producerade mängder, så gäller det inte bara bönderna.
Mycket kring hela CAP är ännu öppet och oklart men beredningen framskrider hela tiden, och minister Leppä framhåller bestämt att Finland har en klar linje för utformningen av reformen på EU-nivå. Det har åtminstone kommit fram under ministerns CAP27-turné. Det som Finland har klart för sig är närmast vilka ramar vi vill ha av EU. Det är långt ifrån allt som har sagts, det gäller inte minst hur vi nationellt ska tillämpa CAP27.
För finländska jord- och skogsbrukets del inträffar både riksdagsvalet och europaparlamentsvalet under en kritisk tidpunkt eftersom riktlinjerna för den kommande gemensamma lantbrukspolitiken sannolikt fastställs under den kommande valperioden, konstaterar SLC:s ungdomsombudsman Annika Öhberg.
Skogsägarna har en verkligt god orsak att rösta i vårens val och se till att det behövliga praktiska skogskunnandet finns i Finlands riksdag också i framtiden, skriver Håkan Nystrand i sin kolumn.
Reijo Karhinen har kartlagt några faktorer, som inverkar på jordbrukets dåliga lönsamhet, och har kommit med förslag om förbättringar. Det är inte alla hans förslag som går att tillämpa direkt, men i stort sett har hans rapport som fick offentlighet förra veckan tagits väl emot också bland jordbrukarna. En allians mellan producenter och konsumenter skulle vara ett bra första steg.
Utomstående faktorer har inverkat på den ekonomiska utvecklingen under 2018, hävdar den verkställande direktören för Altia Pekka Tennilä i en kommentar om koncernens bokslut. Han påstår att höjda råvarukostnader och en negativ valutautveckling har sänkt Altias resultat. Vi köper den med valutautvecklingen, men tycker det hör till att ett bolag av Altias storlek bör gardera sig inför eventuella prishöjningar på råvarorna efter tre dåliga skördeår i rad.
SLC Nyland ställer sig kritiskt till regeringens beslut att kraftigt skära ner på jordbrukets miljöersättningar. Även regeringens besked om att nya förbindelser eller avtal som gäller miljöersättningar inte ingås 2020 oroar.
