Vanhanens entré ger stabilitet – åtminstone för stunden

​Efter Katri Kulmunis (C) avgång från finansministerposten förra fredagen började rykten florera i rask takt. Vad ska hon göra i framtiden och vem ska bli Finlands nästa finansminister? Under lördagen kryddades dessutom soppan med rykten om att olika Centerkrafter vill fälla regeringen. Inom Centerpartiet var man rätt så fort överens om att man vill ha en erfaren, pålitlig och stabil finansminister.

Ett ärligt och uppriktigt nej tack är det minsta man kan begära

​I och med problemen med att få tag på utländsk säsongsarbetskraft till jordbruks- och trädgårdsbranschen har många efterlyst inhemsk arbetskraft. Bland annat har producentorganisationernas töitäsuomesta.fi-tjänst funnits till för att förmedla de här kontakterna.

Ledaren: Tilläggsbudgeten föga tröstande för jordbruket

​På tisdagskvällen offentliggjorde regeringen sin fjärde tilläggsbudget. Det är fråga om en historiskt stor tilläggsbudget, Finlands största någonsin, på 5,5 miljarder euro. Slår man ut summan på befolkningen blir det 1.000 euro per finländare. Samtidigt betyder det här att staten tar på sig en skuld på 18,8 miljarder euro. De riktigt stora pengarna i den här tilläggsbudgeten går till kommunerna och infrastruktursatsningar.

Naivt lågt krisstöd

Att staten beslutat införa ett krisstöd till företag inom primärnäringarna som drabbats av covid-19 är förstås en positiv signal i sig. Men att man samtidigt införde ett tak för den maximala stödsumman som sattes vid 10.000 euro är beklagligt, ja rent av naivt.

Ledaren: De vitkindade gässen fortsätter härja i odlingarna

​I veckans LF kan man läsa om skador förorsakade av vitkindade gäss i Mörskom i Nyland. Det är verkligen inte den enda platsen i Finland där gässen varit framme den här våren och ställt till med skada och för den som drabbas handlar det ofta om stora skördeförluster. Vitkindade gäss har en tendens att återvända till samma platser under såväl sin vår- som höstflyttning.

SLC - Langgard
Kommentaren: Det behövs en reglering av livsmedelsmarknaden

Min bestämda uppfattning är att vi inte kan råda bot på marknadsproblemen själva inom livsmedelskedjan utan är i behov av en reglering av livsmedelsmarknaden, skriver ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.

Kommentaren: Skogen, klimatet och naturens mångfald

Helmi är ett nytt skyddsprogram som genom olika åtgärder bland annat skyddar och restaurerar myrar. Det goda i det nya programmet är att det baserar sig på frivillighet för skogsägarna och har en frikostig finansiering, konstaterar Niclas Sjöskog, ordförande för SLC:s skogsutskott.

Precisera kriterierna för offentlig upphandling

​I och med coronakrisen har finländarnas uppskattning för inhemska livsmedel ökat och man har allt mer börjat inse fördelarna med dem. Det har i och för sig alltid funnits en förhållandevis stor uppskattning av inhemska livsmedel i Finland. Livsmedelssäkerhet och renhet har nämnts som två av aspekterna som gjorde att inhemsk mat stod högt i kurs redan före coronakrisen. Nu har de här förstärkts ytterligare och kompletterats med andra.

Positivt för skärgårdstrafiken – för stunden

​För en dryg vecka sedan kom beskedet om att NTM-centralen i Egentliga Finland backar i frågan om färjetrafiken vintertid på rutten Korpo-Houtskär-Norrskata. Det blir alltså två färjor på rutten också nästa vinter, 2020-2021.

Ledaren: Rädda matkedjan!

Coronakrisen har slagit hårt mot hela världsekonomin. Jordbruket och livsmedelskedjan står inför nya och svåra utmaningar. Nu skulle det gälla att dra lärdomar av situationen för att trygga en fungerande matkedja under alla förhållanden, påpekar Peter Karlberg.

Livsmedelsexporten växer och erbjuder nya möjligheter

​Finländska livsmedel exporterades i fjol till ett värde av 1,75 miljarder euro, vilket är alla tiders rekord. Till största delen gick de här livsmedlen till EU-området och de länder som finns på topplaceringar är Sverige, Estland Tyskland, Ryssland, Kina, Frankrike och Danmark.

Vallen - vår viktigaste odlingsgröda

Om man räknar vall som en odlingsgröda är den Finlands vanligaste. Vall odlades i fjol på 783.800 hektar och arealen var den största på över tjugo år. Odlingsbetingelserna här, framför allt vår korta och intensiva växtperiod med långa och ljusa nätter, gör att många vallväxter får naturliga fördelar gentemot till exempel spannmål.