​I och med coronakrisen har finländarnas uppskattning för inhemska livsmedel ökat och man har allt mer börjat inse fördelarna med dem. Det har i och för sig alltid funnits en förhållandevis stor uppskattning av inhemska livsmedel i Finland. Livsmedelssäkerhet och renhet har nämnts som två av aspekterna som gjorde att inhemsk mat stod högt i kurs redan före coronakrisen. Nu har de här förstärkts ytterligare och kompletterats med andra.

​För en dryg vecka sedan kom beskedet om att NTM-centralen i Egentliga Finland backar i frågan om färjetrafiken vintertid på rutten Korpo-Houtskär-Norrskata. Det blir alltså två färjor på rutten också nästa vinter, 2020-2021.

Coronakrisen har slagit hårt mot hela världsekonomin. Jordbruket och livsmedelskedjan står inför nya och svåra utmaningar. Nu skulle det gälla att dra lärdomar av situationen för att trygga en fungerande matkedja under alla förhållanden, påpekar Peter Karlberg.

​Finländska livsmedel exporterades i fjol till ett värde av 1,75 miljarder euro, vilket är alla tiders rekord. Till största delen gick de här livsmedlen till EU-området och de länder som finns på topplaceringar är Sverige, Estland Tyskland, Ryssland, Kina, Frankrike och Danmark.

Om man räknar vall som en odlingsgröda är den Finlands vanligaste. Vall odlades i fjol på 783.800 hektar och arealen var den största på över tjugo år. Odlingsbetingelserna här, framför allt vår korta och intensiva växtperiod med långa och ljusa nätter, gör att många vallväxter får naturliga fördelar gentemot till exempel spannmål.

​Coronakrisen påminner oss alla om vikten av att ha en plan B, en reservplan eller en plan för oförutsedda situationer. I de finländska lantbruksföretagen, som ofta är förhållandevis små till sin omfattning, är företagaren själv såväl den största tillgången som den största risken för företagsverksamheten.

I tisdags lanserades ett nytt nätverk för unga producenter, Nordic Young Farmers Association (NYFA), som ska förstärka bandet mellan unga producenter i Island, Finland, Norge, Sverige och Danmark. Kittet i det nordiska samarbetet är en gemensam värdegrund och så är det också här. Erfarenheter från de senaste tio åren visar att EU-samarbetet inte alltid är friktionsfritt och därmed har det nordiska igen stigit i kurs, så här i varje fall i Finland och Sverige.

På grund av coronakrisen finns det en oro för hur det ska gå med tillgången på tilläggsprotein för foder. Soja är globalt sett ett viktigt tilläggsprotein i foder och många stora länder har nu dragit på spenderarbyxorna och köper upp soja på världsmarknaden.

Vi är inne i en historisk period i Finland. Statsminister Sanna Marins regering deklarerade att undantagsförhållanden nu råder i Finland. Vi har aldrig tidigare använt dylik lagstiftning under fredstid, påpekar Henrik Wickström, vice ordförande i Svenska folkpartiet.

Nu som alltid finns det att göra i skogen, risken för spridning av coronavirus kan knappast vara en ursäkt att stanna hemma när vädret är passligt för att gå på skogsarbete, konstaterar Micke Godtfredsen.

I Metsäliittos bilaga Skogsextra (LF 6.3) fanns reklam för skogsgödsling. Vi som är lite äldre minns följderna efter den rikliga gödslingen på 1970- och 1980-talen. Skogen växte med fart, men till priset av betydligt sämre kvalitet, påpekar Ulf Johansson, Esbo.