Syftet med den nya taxilagen var att öka konkurrensen och på det sättet förbättra tillgängligheten och få ned priset. På många håll i landet verkar effekterna av den nya lagen ha blivit de rakt motsatta, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist som vill att regeringen nu analyserar och korrigerar bristerna i lagen.
Man kan väl säga att de gröna i det närmaste var överens om att satsa på ett säkert kort, när partidelegationen valde Pekka Haavisto till ordförande senaste veckoslut.
När kommuner, städer och andra offentliga aktörer bereder sina budgeter inför nästa år vill Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC se tillräckliga anslag för upphandling av mat till de offentliga köken.
Situationen inom den finländska husdjursproduktionen är ohållbar. Kostnaderna stiger, men de förs inte vidare i kedjan. Handeln tar inte sitt ansvar, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Det torde sakta men säkert gå upp för oss att tilläggsåtgärderna i vårt miljöersättningsprogram bygger på forskning. En forskning som inte kostar oss något att inta kunskapen av, men däremot kan vara nyckeln till högre skördar, vilket jag hoppas vi alla drömmer om, skriver Erik Perklén i en kommentar.
Nylands svenska producentförbund (SLC Nyland) välkomnar förslaget om en ny livsmedelsmarknadslag och tillsättandet av ett livsmedelsmarknadsombud för att åtgärda osunda marknadsmekanismer. Målet är en mera rättvis handel där primärproducenternas roll i livsmedelskedjan är starkare än idag.
Jord- och skogsbruksministeriet har informerat intensivt den här veckan om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2021-2027. Man talar om CAP27. Orsaken är att det brittiska utträdet brexit ännu är aktuellt och då blir 27 medlemsstater kvar i unionen. Reformen väntas föra vissa positiva saker med sig för Finlands del.
Skatteförvaltningen har begärt utlåtanden om nya beräknade inkomster och avdrag med tanke på förskottsuppbörden nästa år. I en beräkning har SLC kommit fram till att förslaget innebär en förhöjning av beskattningens nettoinkomster för jordbruket med hela 7 procent, då beräkningsgrunden är inkomsterna 2017.
Det man ska komma ihåg är att skogsägarna inte ensamma kan vara de enda som offrar sitt levebröd för att stävja klimatförändringen, utan bördan måste jämnas ut bland befolkningen, skriver Christoffer Hällfors i sin kolumn.
I sitt ställningstagande vill våra skogsvänner förbjuda kalhyggen, men nu begränsar man sig inte till de statsägda skogarna så som tidigare, utan det heter ”kalhyggen bör tillåtas bara i vissa fall, såsom vid angrepp av rotröta i skogar med endast ett trädslag.” Och inte nog med det, utan: ”Statsstöden för iståndsättning av diken, skogsplantering på öppna ytor och skötsel av ungskog bör upphöra”.
Det verkar nästan som om debatten om den mellanstatliga klimatpanelens IPCC:s senaste rapport redan håller på att lugna ner sig. En positiv sak i den debatt som förekommit var ändå att jord- och skogsbruket inte hängdes ut som bov bland allmänheten trots ett antal försök. Det ger näringen lite svängrum att försöka ta upp de konstruktiva utmaningarna som rapporten faktiskt bidrar till i stället för att ständigt stå i försvarsposition – samt att diskutera konkreta åtgärder.
Jord- och skogsbruket har potential att bidra till att bromsa klimatuppvärmningen, säger SLC Nyland i ett uttalande.
