Skogsbruk Opinion

Inget miljölov för
Finnpulp i Kuopio

Den bioproduktfabrik som Finnpulp hade planerat att anlägga i Sorsasalo i Kuopio beviljas inte miljötillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ärendet och motiverar bland annat sitt beslut med sjön Kallavesis ekologiska status.
Det är ett anmärkningsvärt beslut, med tanke på de stora satsningar på miljöskydd som ingått i projektet, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens motiveringar riskerar Kallavesis vattenmiljö att försämras till en nivå som strider mot ramdirektivet för vatten ifall belastningen på vattendraget ökar. Högsta förvaltningsdomstolen godkände därför besvären mot projektet och upphävde besluten i Vasa förvaltningsdomstol och Regionförvaltningsverket i Östra Finland. 

Enligt SLC-ordförande Mats Nylund är situationen besvärlig, eftersom tillverkningen av bioprodukter på ett modernt sätt behövs, dels för efterfrågan på världsmarknaden och dels för att bromsa klimatuppvärmningen men också för att skaffa arbetsplatser och exportintäkter.

Domarna förrättade syn i Sorsasalo

HFD förrättade i augusti syn i Sorsasalo. De domare som avgjorde ärendet träffade ändringssökandena, representanter för myndigheterna samt representanter för tillståndssökanden och bekantade sig med området cirka nio kilometer från Kuopio centrum.

– Bioproduktfabrikens verksamhet var tänkt att placeras vid Kallavesis strand. Kallavesis ekologiska status är sådan att en tilläggsbelastning av den här omfattningen och under en så lång tid kunde orsaka väsentlig förorening av vattendraget, konstaterar högsta förvaltningsdomstolen.

Om Finnpulps bioproduktfabrik hade förverkligats enligt planerna hade fabriken kunnat producera upp till 1,2 miljoner ton cellulosa årligen.

– Fabriken hade placerats på ett område med stor betydelse för rekreation och vattentag. Fabrikens avloppsvatten hade släppts ut till Kelloselkäfjärden i Kallavesi. Den totala belastningen hade varit så stor att det fanns fara för en så betydande förorening av vattendraget att den skulle ha stridit mot miljöskyddslagen.

I sitt avgörande fäste högsta förvaltningsdomstolen uppmärksamhet bland annat vid förvaltningsplanen för vattendragen och åtgärdsprogrammet för vattenvården i Kallavesi. Också EU:s ramdirektiv för vatten och den så kallade Weserdomen som gäller direktivets tolkning ligger som grund för avgörandet. Enligt domen får tillstånd inte beviljas för en verksamhet om statusen för ytvattnet därmed försämras.

Vad är signalen till investerarna?

– Frågan som inställer sig är, att om den här typen av väl förberedda projekt för industrietableringar inte får tillstånd, vad är då signalen till investerare och andra, frågar Mats Nylund. Finns det en risk att man ska planera sina investeringar på något annat ställe än i Finland? Det finns all anledning för vår regering att se över våra regler. Stämmer vår tolkning av EU:s vattendirektiv överens med tolkningen i övriga länder eller har vi satt en ny standard? Om det sista är fallet blir det nog oerhört svårt för vår regering att uppfylla sina sysselsättningsmål.

Enligt Mats Nylund ska man inte heller glömma att en grupp investerare redan har satt fast en del pengar i projektet.

– För dem återstår nu att se om de färdiga planerna förverkligas någon annanstans, säger han.