Diskussionen kring påståendena om jordbrukarnas minskande deltagande i miljöprogrammet fortsätter. Nu vill vår gröna miljöminister Krista Mikkonen ha en gräns för gödsling med fosfor, som borde gälla alla gårdar i vårt land. Så säger hon i alla fall till Svenska Yle nyligen. Det är korrekt att miljöprogrammet är helt centralt när det gäller begränsningen av fosfor. Men jordbrukarna lämnar inte miljöprogrammet så där bara. Det kan de helt enkelt inte.

Klimataktivister världen runt varnar för världens undergång och kräver en omedelbar helomvändning inom energipolitiken. Men energirevolutionen har redan tagit fart, påpekar Peter Karlberg i veckans ledare.

Programmet Spotlight har nyligen satt fokus på eventuella fosforutsläpp i vattendragen från jordbruket. I Egentliga Finland, den region där jordens behov av fosfor är minst i landet, är också anslutningsgraden för animalieproducenterna till jordbrukets miljöprogram bland de lägsta. Det här kan anses vara en risk i och med att det bara är miljöprogrammet som sätter en gräns för gödsling med fosfor enligt jordens egenskaper och fosforhalt. Nitratdirektivet omfattar bara kvävegödsling.

Oljeväxtodlingen var på tapeten då SLC Nylands styrelse sammanträdde nyligen på Avena Nordic Grain i Kyrkslätt. Vi odlar för lite oljeväxter i Finland. I år var arealen nere i under 37.000 hektar, medan rekordet har varit över 100.000 hektar, det var 2010.

Diskussionerna kring den gröna fullmäktigeledamoten i Helsingfors Atte Harjanne och hans motion om att halvera kött och mjölk i stadens bespisning 2025 är inte slut. Nu har den kristdemokratiska fullmäktigeledamoten i Pedersöre David Pettersson tagit initiativ till en motion i sin hemkommun, som går ut på att bjuda dit fullmäktigeledamöter från Helsingfors så att de kan bekanta sig med primärproduktionen på landsbygden.

Europas bönder börjar få tillräckligt. De saknar ett erkännande för det de håller på med. De känner sig utpekade och upplever det som ytterst orättvist. Protesterna har blivit allt mer högljudda i Frankrike och nu även i Tyskland samt Nederländerna. Allt fler bönder upplever att deras möjligheter att producera mat försvåras från alla håll, och detta inte minst i klimat- och miljödebattens namn. Här uppe i vår nordliga knut har vi det än så länge lite lugnare. Det jäser dock under ytan, det finns ett tryck från allt fler, också SLC-medlemmar, på att man borde reagera skarpare på de grupper som dömer ut exempelvis köttet och då i synnerhet nötköttet.

Det blev till en andra utfrågning av Polens och Ursula von der Leyens kandidat till posten som jordbrukskommissionär i EU-kommissionen, Janusz Wojciechowski. Efter en svag prestation i första utfrågningen gick det nu vägen på ett helt annat sätt, så att alla grupper i EU-parlamentet kan ställa sig bakom den kommande jordbrukskommissionären. Vi kan säga så för valet torde i praktiken vara klart, varför det inte lönar sig att klaga.

Regeringen har redan fått ta emot en hel del spe i anslutning till budgetpropositionen för nästa år som fick offentlighet i måndags. Tesen är att om inte sysselsättningsmålet på 75 procent är uppfyllt senast 2023 så måste man antingen pruta på de ambitiösa målsättningarna eller så ökar låntagningen. Frågan är egentligen om det är så mycket värre att öka låntagningen än att åter börja skala av den välfärd som landets medborgare, det vill säga väljare, just har utlovats och börjat ta del av.

Det är inte alltid lätt att vara privat markägare i detta land, och det ser ut att bli allt svårare, desto närmare huvudstadsregionen man befinner sig. Nu sätter Nylandsplanen 2050 markägarens rättigheter och utkomstmöjligheter på prov.

Det gick inte alls vägen för den polska kandidaten till posten som ny lantbrukskommissionär, Janusz Wojciechowski, under utfrågningen i EU-parlamentets jordbruksutskott. Det var främst kandidatens velande och mycket allmänt hållna svar som inte övertygade parlamentets jordbruksutskott. Sådant inger inte förtroende inför de svåra förhandlingarna om den kommande gemensamma jordbrukspolitiken.