Det borde ligga i allas intresse att hålla en hög kvalitet på älgstammen, skriver Jonas Malmsten i sitt svar till Bjarne Anderssons senaste kolumn ”Från mitt vindskydd” (i LF 51-52 2018).
Den ekologiska odlingens hållbarhet kan inte basera sig på uträkningar om höga skördar och markanvändning, anser Bjarne Mara. Istället bör man se på effekterna på lång sikt, som ekoodlingens positiva effekt på markens bördighet.
Österbottens Tidning och Vasabladet har kommit ut med uppgifter om handelns påslag på köttprodukter och pålägg. Uppgifterna baserar sig på en lista med en butiks inköpspriser som hittats av en slump. Det finns ingen anledning att tvivla på uppgifterna, men de är inte pinfärska. Det finns i alla fall också ett bondeled i livsmedelskedjan som är i ett trängt läge och som har mycket svårt att påverka sina priser. Därför behövs det mer genomskinlighet i livsmedelskedjan, hävdar Micke Godtfredsen.
HKScan gör en grym förlust för andra året i rad och nu har bolaget bytt styrelseordförande och verkställande direktör. Största ägaren, LSO, har beskyllts för maktspel men tillbakavisar å det bestämdaste kritiken. Frågan är om koncernen skulle behöva nytt ägarinflytande. Då blir följdfrågan naturligtvis, vem det i så fall skulle vara, om någon.
Jaktens uppgift är att reglera klövviltstammarna så att de är i balans utgående från biotop och tillgång på naturligt foder. Nu börjar dock situationen bli ohållbar för många jaktlag på grund av besynnerliga rekommendationer gällande avskjutningen. Älgar som ska skjutas i en viss ordningsföljd och taggbegränsningar ställer till det, anser Bjarne Andersson.
Arbetslösa har svårt att fylla kraven i regeringens så kalla aktiveringsmodell. Det är i synnerhet arbetslösa över 55 år på glesbygden som drabbas av modellen, eftersom de helt enkelt har svårt att få arbete. Det är FFC och Industrifacket som har undersökt hur arbetslösa medlemmar lyckas uppfylla villkoren i den så kallade aktiveringsmodellen i år. Det är bara en procent som har försökt uppfylla villkoren genom företagande. Men också tidigare regeringar har ibland fört em förnedrande politik gentemot arbetslösa.
Vi trodde kanske tidigare i höst att vårt finländska jord- och skogsbruk inte anses vara boven när vi diskuterar åtgärder för att stävja klimatförändringen efter den internationella klimatpanelen IPCC:s rapport. Kverulerandet om att vi ska äta mindre kött och om att man inte får avverka skog har i alla fall fortsatt, konstaterar Micke Godfredsen.
Det var med stor lättnad vi den här veckan kunde ta del av informationen att Södra skogsreviret inleder verksamhet på Kimitoön, skriver Micke Godtfredsen.
De finländska jord- och skogsbrukarna har tre mycket centrala uppgifter i klimatarbetet, påpekar Österbottens svenska producentförbunds höstmöte i ett uttalande.
Matens andel av hushållens utgifter sjunker, men vem är det som betalar priset, frågar Sam Pettersson, projektledare för Matregion Nyland vid Yrkeshögskolan Novia.
Debatten om klimatet har tagit fart efter IPCC:s rapport för en tid sen. Många debattörer har mycket tvärsäkra åsikter vad som måste göras för att rädda klimatet. Gemensamt för nästan alla av dem är att de inte läst IPCC:s rapport, konstaterar Niclas Sjöskog, vice ordförande i ÖSP.
Klimatförändringen är inte längre en åsikt, det börjar de flesta vara överens om. Vad som är vad, vad som bör göras och vem som bör göra vad är däremot en fråga som väcker livlig diskussion, skriver Nina Långstedt i sin kolumn.
