Hos alla företag finns det förstås en ständig strävan efter tillväxt, att knipa ytterligare några åtråvärda marknadsandelar. På den här punkten skiljer sig inte Oatly från någon annan. Samtidigt visar deras agerande tydligt på vad man jämför sig med, komjölken. Och är man en förhållandevis liten aktör inom ett visst segment eller område så lönar det sig att med alla tänkbara medel försöka särskilja sig gentemot det etablerade, att visa att man är ett reellt alternativ. Det här har vi sett från många olika sammanhang, bland annat partipolitiken. Att göra det med hjälp av negativ marknadsföring är ju ett sätt, men i det här fallet var det inte nödvändigt, långt ifrån.

Fånggrödorna är här för att stanna. Nu gäller det för myndigheterna att möjliggöra en flexibel användning av fånggrödor, med allt vad det innebär, också under nästa CAP-förbindelseperiod. För oss jordbrukare gäller det att inte stirra oss blinda på eventuella stödeuron, utan att helhjärtat ta till oss fånggrödorna så att användningen av dem blir en del av det helhetstänk som jordbrukandet egentligen alltid varit.

Finländarnas uppskattning av inhemska livsmedel har ökat under coronatiden och det är ett hoppingivande besked för oss som tror på inhemska, rena och säkra livsmedel. En ökande andel finländare föredrar inhemska livsmedel och av orsaker som är mycket bekanta, för att inte säga självklara för oss jordbrukare. Trenden går alltså i rätt riktning och vi får hoppas att den här utvecklingen fortsätter också efter att coronaepidemin äntligen är över.

8 miljarder euro ska alltså fördelas till landsbygden i EU-länderna för att hjälpa den att återhämta sig från coronapandemin. Det här kan vara en möjlighet, en riktig chans för landsbygden om vi – aktörer, företagare och invånare – tar vara på den. Fördelningsreglerna i sig finns inte än, men medlen kommer att fördelas via existerande landsbygdsutvecklingsmekanismer och redan det ger oss en fingervisning om hur det kan gå till. Vi måste ta vara på den här chansen!

I de österbottniska landskapen och inte minst i svenska Österbotten är pälsdjursnäringen en viktig och integrerad del av det lokala näringslivet. Det handlar inte enbart om pälsfarmerna utan även om alla kringtjänster som byggts upp i anslutning till farmerna eller sådan infrastruktur som betjänar industrin som helhet. Österbottens landsbygd behöver pälsdjursnäringen också i morgon.

​Nästa år samlar Förenta Nationerna världens regeringar och andra intressenter till toppmötet ”Food Systems Summit 2021”. Toppmötet ska förändra de globala livsmedelssystemen med målsättningen att få världens länder att närma sig hållbarhetsmålen i Agenda 2030. En del aspekter berör i allra högsta grad vårt jordbruk och livsmedelskedja här i Finland. Andra aspekter som behandlas är mer aktuella för jordbruket i en global kontext. Många av de aspekter som berör jordbruket i en global kontext bör vi trots det ta på allvar. Gör vi inte det så riskerar de aspekterna att inverka direkt negativt också på livet, livsmiljön och jordbruket här i Finland.

Väyrynen har också planer på att grunda en svenskspråkig lokalförening för Centern i Helsingfors och bli medlem där. Hur det blir med de planerna återstår att se, det är allmänt känt att Centern länge haft svårigheter med att vinna understöd i Helsingfors. Väyrynen är alltså med besked tillbaka i Centern och i dess partistyrelse, snart blir han kanske minister. Likt gubben i lådan dyker han upp, räkna aldrig ut Paavo Väyrynen!

Livsmedelsmarknadsombudsmannens utökade befogenheter gör den rättsliga processen såväl klarare som snabbare och ger ombudsmannen möjlighet att motarbeta osunda handelsmetoder effektivare än i dag. Det märkbart strängare påföljdssystemet kan också i sig ha en förebyggande effekt gällande otillbörliga handelsmetoder. Livsmedelsmarknadslagen är reviderad och ambitionen bland beslutsfattarna har varit rätt så hög. Det återstår att se hur det hela fungerar i praktiken och hur den nya lagstiftningen återspeglar sig i livsmedelskedjan som helhet.

I ett land med presidentstyre, som USA eller Frankrike, har det alltid stor betydelse vem som är president och vilken slags administration den skapar. Vi har kanske tidigare trott att det för oss här i Europa inte har så stor betydelse vem som sitter i Vita huset och att USA:s roll som en lugnande faktor i en global kontext inte förändras nämnvärt på grund av det. Trump har ändå visat att det har betydelse. På tisdag är det valdag i USA.

​De som odlar specialgrödor på Åland skulle gärna driva sina bevattningspumpar med el, men höga anslutningsavgifter avskräcker trots att pumparna bara används under en del av året. Nu är det nämligen så att man måste betala lika mycket för att ansluta en enskild bevattningspump till elnätet som för en hel fastighet.

Än en gång vill man eftersträva mindre byråkrati och man kommer nu – tack och lov – med ett konkret exempel på det här. Det kommer i nästa CAP att vara möjligt att underlätta gällande öronmärkning av nötkreatur och det är positivt i och med att det är en form av byråkrati som väckt irritation bland våra husdjursproducenter. CAP-reformen avgörs i de kommande trilogiförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet. Hur CAP27-helheten sist och slutligen ser ut när den är klar och exakt när den träder i kraft återstår fortfarande att se.