I regeringens halvtidsöversyn för en dryg vecka sedan slog man fast en skrivning om att beredskapslagren ska bibehållas på 2023 års nivå. Och det här betyder ju lager för nio månaders förbrukning, noterar Staffan Pehrman.
I onsdagens tidning skriver Helsingin Sanomat att busslinjerna på glesbygden försvinner i och med att 17-åringar nu kan få körkort med åldersdispens. Det är fint att HS obeserverat problematiken, men analysen blir i stort sett tvärtemot vad de verkliga förutsättningarna på glesbygden är, påpekar Staffan Pehrman.
Avsikten med regeringen Orpos säkning av samfundsskatten är att få företag att anställa flera och att investera mera. Men frågan är om det faktiskt kommer att fungera, konstaterar Staffan Pehrman.
Genom planläggning kan byggande, näringslivsutveckling och boende styras, men det ska inte begränsa äganderätten – särskilt inte utan ersättning, påpekar Jan-Ove Nyman.
Leveranskedjan inom köttindustrin är idag trimmad in i minsta detalj. I normala förhållanden innebär det framför allt effektivitet, men det innebär också att leveranskedjan är känslig och under undantagsförhållanden blir det väldigt svårt att få någonting gjort. Några alternativa lösningar existerar egentligen inte, konstaterar Staffan Pehrman.
Det är ingen lätt balansgång i kommunerna, särskilt då de ekonomiska utmaningarna kan vara stora. Kommuner med avfolkning och krympande skatteunderlag måste söka livskraft på ett kreativt sätt. Därför behövs det förtroendevalda som genom sin bakgrund och sitt kunnande kan föra fram också lantbrukets och landsbygdens frågor i kommunen, påpekar Staffan Pehrman.
Livsmedelsverket är med finländska mått mätt en förhållandevis stor myndighet, som uppstått genom flera toppstyrda och oorganiska fusioner av diverse mindre myndigheter och verk. Kanske finns en delorsak till denna kris där, kanske inte. Oavsett kan man ju inte låta bli att fundera över hur mycket kris och brist på förtroende en myndighet, en arbetsgemenskap, tål innan elementära funktioner börjar lida frågar sig Staffan Pehrman.
Som det nu ser ut blir amerikanerna, i varje fall det stora flertalet, tvungna att klara av både påsk och vardag med dyra ägg, noterar Staffan Pehrman.
Är vi på grund av stränga regelverk istället nu på väg in i en situation där det inte går att få finansiering ens för lönsamma projekt? Det verkar tyvärr vara så, konstaterar Mikael Jern.
Helheten kring livsmedelsproduktionens växthusgasutsläpp är mycket mer komplicerad än att den komprimeras till en bojkott av korn från torvskiften. Den förtjänar ett mer rättvist helhetstänkande, påpekar Mikael Jern.
Nu börjar det bli rejält bråttom att få ett trendbrott i prisbilden för nötkött. Det går nämligen snabbt att slakta bort en nötbesättning, men flera år för att på nytt föda upp nötkreatur till slakt. Om producenterna inte ens i en situation då marknaden skriker efter mera nötkött får något incentiv för att öka sin produktion så fortsätter spiralen neråt, påpekar Mikael Jern.
Såsom med alla former av odling är allting osäkert under växtsäsongen fram till den dag som skörden är bärgad. Men till skillnad från spannmålsodling utan kontrakt så är köparen och grundpriset för sockerbetor klart från den dag som odlingskontraktet tecknas under. Det ger trygghet, påpekar Mikael Jern.
