Denna vecka har LF lagt upp en länk till sin valkompass på hemsidan. Precis som vid tidigare val erbjuder Yle samarbete med andra medier, så att de kan skapa egna valmaskiner med anpassade frågor.
Kommunalvalet är mycket viktigt ur lantbrukets och landsbygdens perspektiv. Tidigare var social- och hälsovårdsfrågor centrala i kommunalvalen, men sedan dessa överfördes till välfärdsområdena har de frågor som kommunerna fortfarande beslutar om fått större betydelse för lantbruket och landsbygden.
Kommunerna har exempelvis fortsatt beslutanderätt i frågor som rör markanvändning och kommunal bespisning – ämnen som är av stor vikt för jordbrukare.
Under vintern har diskussionen gått het kring de nya nationella kostrekommendationerna. Även om det bara handlar om rekommendationer så styr de kraftigt måltidsplaneringen i kommunerna. Mest uppmärksamhet har riktningen mot minskad köttkonsumtion fått.
Men för den kommunala upphandlingen är frågan mer komplex än så. Det handlar om att balansera mellan ett lågt pris och att främja lokala och inhemska råvaror, utan att kommunen riskerar juridiska påföljder i marknadsdomstolen. Här är det en stor fördel om det finns tillräckligt många fullmäktigeledamöter med kunskap om jordbruk, som kan stödja tjänstemännen i deras arbete.
Markanvändning, miljö- och klimatfrågor påverkar också lantbrukare och markägare i hög grad. När planeringsbeslut fattas är det lätt att jordbrukets speciella behov glöms bort. Ett konkret exempel är hur trafikleder ibland planeras så att de skär rakt genom åkermark, vilket splittrar sammanhängande åkerområden och gör dem svårare att bruka.
I kommuner som exempelvis Kyrkslätt har jordbrukare haft problem med att komma åt sina åkrar på grund av felplacerade refuger och vägskyltar, som hindrar breda lantbruksmaskiner.
I miljö- och klimatfrågor finns det en risk för att landsbygdsperspektivet glöms bort. Många kommuner består av en mera tättbebyggd kärna där största delen av invånarna bor och en glest bebyggd landsbygd som utgör största delen av kommunens yta.
Det är lätt hänt att beslutsfattandet styrs så att landsbygdsdelarna av kommunen får bära det största ansvaret för miljö- och klimatfrågorna. Där finns biodiversiteten som skall bevaras och där finns skogen som skall agera kolsänka. Samtidigt är det ändå de mer glesbebyggda byarna där de kommunala tjänsterna först skärs ner.
Det är ingen lätt balansgång i kommunerna – speciellt som de ekonomiska utmaningarna kan vara stora. Kommuner med minskande befolkning och skatteunderlag måste söka livskraft på ett kreativt sätt. Det är därför det behövs många förtroendevalda som genom sin bakgrund och sitt kunnande kan föra fram också lantbrukets och landsbygdens frågor i kommunen. Se alltså till att rösta i kommunvalet.