Denna vinter har skapat utmanande förhållanden för virkesdrivningen. Bristen på ordentliga köldgrader och att nederbörden kommer i form av regn i stället för snö har lett till att avverkningar i stora delar av landet försvårats.
På vintern borde ju virkesdrivningen vara i full gång, då man äntligen kommer åt stämplingar som man sommartid endast kan snegla på. Men hur blir det i fortsättningen om vintrarna börjar bli nästan lika varma som KAJ:s bastu i Melodifestivalen?
En blick bakåt i väderstatistiken visar ändå att milda vintrar inte är något nytt fenomen, men deras frekvens har ökat de senaste decennierna. Enligt Meteorologiska institutet har medeltemperaturen i Finland stigit med cirka två grader sedan början av 1900-talet. Historiskt har de finska vintrarna varit relativt stabila, med långvariga perioder av tjäle som gynnat virkestransporter.
I kontrast har denna vinter inneburit en kombination av höga temperaturer och en hel del regn. December och januari har varit rekordvarma i södra Finland, och liknande mönster har setts i hela Norden. Måhända är de försämrade möjligheterna till drivning vintertid en av de första tydliga följderna av klimatförändringen som skogsägarna konkret kan märka?
Med klimatförändringen förväntas mildare vintrar bli allt vanligare. Utkastet till Finlands beredskapsplan för skogsskador, vilken som bäst är på remiss, förutspår samma sak. Där befarar man att stormskador på granar kan bli allt vanligare. Orsaken är granens ytliga rotsystem som vid brist på tjäle och vid blöt mark under vintertida stormar inte förankrats ordentligt i jorden. Oberoende hur man vänder på saken kommer skogsbruket och de tillvägagångssätt som vi är vana med på ett eller annat sätt att påverkas om klimatet blir allt varmare.
Virkesmarkandsöversikten från januari 2025 nämner vikten av sommar- och menföresdugliga stämplingar. Dessa har stor betydelse då det kommer till den inhemska virkesförsörjningen.
När det gäller drivningsduglighet är det viktigt att komma ihåg att det inte enbart är terrängen som avgör när ett område är tillgängligt. En förutsättning för all logistik kring avverkningar är att vägnätet är i ändamålsenligt skick. Här kan varje väglag och skogsägare själva bidra genom att upprätthålla vägnätets skick.
Då det kommer till själva drivningen kommer de alltmer utmanande förhållanden lägga allt större vikt på goda arbetssätt. Avlägget bör placeras rätt, körstråken dras på de bärigaste ställen och risningen av körstråken skall vara ordentlig. Det effektivaste sättet att minska risken för att marken ger efter är ändå att minska på antalet ton. Den saken är dock lättare sagt än gjort.
Klart är att finländare även i fortsättningen kommer att behöva virke till sina bastupaneler. Är vintrar som denna det nya normala får tiden visa och oberoende inget som vi helt kan bestämma över.
Vi kommer ändå ha områden där drivning i praktiken förutsätter frusen mark, en ekvation som är svår att lösa. Desto osäkrare det blir med ordentliga vinterförhållanden desto viktigare blir det för industrin att hantera virkeslagren på rot som vid vägkant och mellanlager. Beroende på situation kan det lätt hända att virkespriserna fluktuerar allt mer beroende på väderförhållanden.
Vill du säkerställa att du får det bästa priset är det klokt att ta hjälp av Skogsvårdsföreningens instruktörer som hjälper till och konkurrensutsätter din virkesaffär.