Sannfinländarna går åt invandringen och integrationen i tid och otid. Integrationen lyckas inte överallt men nu är det ändå så att Närpesregionen är ett exempel på lyckad integration. Närpes har ett brett näringsliv och uttryckligen växthusnäringen har varit en inkörsport till det finländska arbetslivet för nyanlända. I Närpes har man sedan 1990-talet målmedvetet stött integrationen också på många andra sätt, det är inte ett sammanträffande att den varit lyckad där.

​Hurdan skogsvinter ska det bli i år? Får vi en likadan vinter i kusttrakterna som i fjol, med värmegrader och ofrusen mark vintern igenom eller blir det en rejäl vinter med frusen mark och mycket snö? Det börjar vid det här laget finnas en hel del stämplingar som väntar på gott drivningsföre.

Än en gång befinner sig EU i en svår sits. Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotar tillsammans med Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att fälla EU:s långtidsbudget och det stödpaket som ska hjälpa unionen att återhämta sig från coronan. Det här eftersom de två länderna motsätter sig den nya rättsstatsmekanismen som är kopplad till användningen av EU:s budgetmedel.

När kollektivtrafiken inte fungerar på ett tillfredställande sätt tyr sig allt fler till det enda färdmedlet som verkligen går att lita på här på landsbygden, nämligen bilen. Privatbilismens ökning syns i den senaste statistiken över hela landet. Från Traficoms statistik ser man att det till exempel finns 800 bilar per 1.000 människor i Norra Savolax och att det under det senaste året skett stora ökningar i antalet bilar per capita i landskapen i sydöstra och mellersta Finland.

Hos alla företag finns det förstås en ständig strävan efter tillväxt, att knipa ytterligare några åtråvärda marknadsandelar. På den här punkten skiljer sig inte Oatly från någon annan. Samtidigt visar deras agerande tydligt på vad man jämför sig med, komjölken. Och är man en förhållandevis liten aktör inom ett visst segment eller område så lönar det sig att med alla tänkbara medel försöka särskilja sig gentemot det etablerade, att visa att man är ett reellt alternativ. Det här har vi sett från många olika sammanhang, bland annat partipolitiken. Att göra det med hjälp av negativ marknadsföring är ju ett sätt, men i det här fallet var det inte nödvändigt, långt ifrån.

Fånggrödorna är här för att stanna. Nu gäller det för myndigheterna att möjliggöra en flexibel användning av fånggrödor, med allt vad det innebär, också under nästa CAP-förbindelseperiod. För oss jordbrukare gäller det att inte stirra oss blinda på eventuella stödeuron, utan att helhjärtat ta till oss fånggrödorna så att användningen av dem blir en del av det helhetstänk som jordbrukandet egentligen alltid varit.

Finländarnas uppskattning av inhemska livsmedel har ökat under coronatiden och det är ett hoppingivande besked för oss som tror på inhemska, rena och säkra livsmedel. En ökande andel finländare föredrar inhemska livsmedel och av orsaker som är mycket bekanta, för att inte säga självklara för oss jordbrukare. Trenden går alltså i rätt riktning och vi får hoppas att den här utvecklingen fortsätter också efter att coronaepidemin äntligen är över.

8 miljarder euro ska alltså fördelas till landsbygden i EU-länderna för att hjälpa den att återhämta sig från coronapandemin. Det här kan vara en möjlighet, en riktig chans för landsbygden om vi – aktörer, företagare och invånare – tar vara på den. Fördelningsreglerna i sig finns inte än, men medlen kommer att fördelas via existerande landsbygdsutvecklingsmekanismer och redan det ger oss en fingervisning om hur det kan gå till. Vi måste ta vara på den här chansen!

I de österbottniska landskapen och inte minst i svenska Österbotten är pälsdjursnäringen en viktig och integrerad del av det lokala näringslivet. Det handlar inte enbart om pälsfarmerna utan även om alla kringtjänster som byggts upp i anslutning till farmerna eller sådan infrastruktur som betjänar industrin som helhet. Österbottens landsbygd behöver pälsdjursnäringen också i morgon.

​Nästa år samlar Förenta Nationerna världens regeringar och andra intressenter till toppmötet ”Food Systems Summit 2021”. Toppmötet ska förändra de globala livsmedelssystemen med målsättningen att få världens länder att närma sig hållbarhetsmålen i Agenda 2030. En del aspekter berör i allra högsta grad vårt jordbruk och livsmedelskedja här i Finland. Andra aspekter som behandlas är mer aktuella för jordbruket i en global kontext. Många av de aspekter som berör jordbruket i en global kontext bör vi trots det ta på allvar. Gör vi inte det så riskerar de aspekterna att inverka direkt negativt också på livet, livsmiljön och jordbruket här i Finland.

Väyrynen har också planer på att grunda en svenskspråkig lokalförening för Centern i Helsingfors och bli medlem där. Hur det blir med de planerna återstår att se, det är allmänt känt att Centern länge haft svårigheter med att vinna understöd i Helsingfors. Väyrynen är alltså med besked tillbaka i Centern och i dess partistyrelse, snart blir han kanske minister. Likt gubben i lådan dyker han upp, räkna aldrig ut Paavo Väyrynen!