När spannmålsodlingen pressas av svag lönsamhet behövs alternativ eller komplement som faktiskt gör skillnad. Utsädesodling är inget för den slarvige, men för den noggranne kan det vara ett sätt att lyfta intäkterna per hektar och skapa en stabilare ekonomi i växtodlingen, konstaterar Staffan Pehrman.

När service försvinner och avstånden ökar blir det svårare att bo kvar och investera. Digitala lösningar hjälper, men ersätter inte den lokala närvaron, påpekar Staffan Pehrman.

Det är lätt att ifrågasätta den arealbaserade inkomststödets roll och effekt inom helheten av jordbrukspolitiken. Stödets legitimitet kunde stärkas genom en tydligare resultatorientering, anser Kyösti Arovuori och Juuso Joona i en gemensam kommentar.

I dagsläget är det välfärdsområdena som ansvarar för vårdtjänsterna i vårt land. Hittills syns dock jordbrukarnas välmående väldigt lite, om ens alls, påpekar Henrik Wickström, riksdagsledamo för SFP.

Landsbygdsföretagen är inte ett perifert inslag i ekonomin, de är en central del av den. Primärnäringar, transporter och livsmedelsproduktion bildar början på långa värdekedjor som sträcker sig genom hela samhället, påpekar Staffan Pehrman.

Trots att inga resultat ännu nåtts, så är det hoppingivande att möjligheten fortfarande finns till en konkret lösning, noterar Staffan Pehrman.

Skogsbruk är i grunden en långsiktig verksamhet. Träden växer oberoende av konjunkturer och virkespriser, och en av skogsägarens viktigaste styrkor är möjligheten att påverka tidpunkten för försäljningen. Den som inte är tvungen att sälja omedelbart kan vänta på ett bättre marknadsläge, konstaterar Staffan Pehrman.

Det är hög tid att inse att den kommande politiken inte kan byggas genom att justera några skruvar i det nuvarande systemet, påpekar Staffan Pehrman.

Med 38 procent av åkerarealen arrenderad i Finland är arrendevillkoren avgörande för odlingsmarkens skötsel och utveckling. Eftersatt underhåll riskerar att försvaga gårdarnas lönsamhet, något jordbrukarna inte har råd med, påpekar ombudsman Rikard Korkman på SLC och projektchef Anne Antman på BSAG.

Skuldbromsen är ett försök att sätta en gräns och återta kontrollen över de offentliga finanserna. Nu krävs ändå mer än stora ord, nämligen uthålliga beslut, skriver Staffan Pehrman i veckans ledare.

2026 är Internationella året för kvinnliga lantbrukare. Om vi menar allvar med framtidens jord- och skogsbruk måste vi se hela gårdens kompetens och även ge kvinnor plats där besluten fattas, skriver Staffan Pehrman i veckans ledare.

När det gäller landsbygdens livskraft har kommunerna, men även välfärdsområdena, en avgörande roll. Särskilt välfärdsområdena har centraliserat tjänsterna, trots att det ur ett beredskapsperspektiv inte alltid är genomtänkt, påpekar Henrik Wickström, riksdagsledamot, SFP.