Det var helt annat ljud i skällan senaste vecka då EU-kommissionen presenterade sin nya vision för hur EU:s jordbruk skall se ut 2040, jämfört med den förra kommissionens budskap 2020.
Då 2020 var ”Green Deal” högsta prioritet – EU skulle bli klimatneutralt fram till 2050 och jordbruket skulle spela en nyckelroll för att minska utsläppen. Genom ”Jord till Bord”-strategin skulle användningen av växtskyddsmedel minskas med 50 procent och också gödselmedelsanvändningen skulle minskas med 20 procent.
Mycket har i världen har hänt sedan dess. Ett av de grundläggande målen från 2020 har ändå inte ändrats, nämligen att EU skall vara klimatneutralt 2050. Men nu tas också andra aspekter med i resonemanget.
Kommissionen har insett det inte är så smart att fasa ut jordbruket ur EU med hårda miljö- och klimatkrav. Även väljarna behöver nämligen äta varje dag. Tillgången till mat kan också användas som vapen av skrupelfria länder.
En röd tråd som löper genom visionsdokumentet är att jordbrukarna måste ha sådana verksamhetsförutsättningar att de klarar av att försörja Europas befolkning med mat, även under kriser.
Det är ju visserligen så att matförsörjningen i EU inte är och inte har varit direkt hotad. EU är faktiskt världens största livsmedelsexportör. Men den tidigare kommissionen såg helt förbi alla de utmaningar som finns inom sektorn och ville mest rikta in sig på reglering och krav med klimat- och miljöaspekter som största fokus.
Det finns nämligen gott om utmaningar för EU:s jordbruk även utan stränga klimat- och miljökrav. En utmaning handlar om självförsörjning. Trots att det exporteras mycket livsmedel från EU, så är vi beroende av att importera bland annat växtproteiner. Gödselmedel är mycket kritiska faktorer för matförsörjningen och importen av gödsel eller gödselråvaror till EU är också stor.
Ett annat problem är åldersstrukturen inom yrkeskåren. Det är inte bara i Finland som det är svårt att få unga att ta över gårdarna och börja jobba inom branschen. Här handlar om att skapa respekt i samhället för jordbrukarna – det är faktiskt jordbrukarna som ser till att du har mat på tallriken.
Förutom respekt behövs lönsamhet. För vem vill ta över en gård om belöningen för hårt arbete är ekonomisk osäkerhet. Som dessutom kryddas av snårig byråkrati och småpetiga regelverk.
Utmaningarna som beskrivs ovan ligger i fokus i visionsrapporten. Det måste vidtas åtgärder för att få bukt med problemen. I visionen behandlas också jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Kommissionen efterlyser mer transparens och rättvisa i hur kostnader och marginaler fördelas inom livsmedelskedjan.
En fråga som kritiserats mycket inom EU är importen av livsmedel som inte fyller EU:s produktionskrav. Det har alltså till exempel varit okej att importera livsmedel till EU, fastän det vid odlingen använts växtskyddsmedel som är för farliga att användas i EU. Kommissionen lovar att syna dessa bestämmelser.
Sammantaget är EU-kommissionens visionsdokument en verkligt uppmuntrande läsning för de europeiska jordbrukarna. Frågan är sedan om visionen kan bli verklighet.
Mycket av visionerna kan förverkligas genom att lätta på tyglarna – såsom att minska byråkratin. EU:s budgetbegränsningar blir däremot en stor utmaning. CAP-politiken kostar pengar, men den får nu stor konkurrens från säkerhets- och försvarsfrågor.
Dessutom ställer den nu pågående geopolitiska turbulensen till det. Hur skall EU kunna hålla fokus på 2040 då president Trump kan blanda om kortpacken helt imorgon?