Senaste vecka rapporterade Valio att bolaget köper Raisios växtproteinverksamhet. I praktiken betyder det varumärkena Härkis och Beanit, samt fabriken i Kauhava där produkterna tillverkas.
Det är inte Valios första steg in bland växtproteinerna. År 2022 köptes nämligen Gold&Green som tidigare var banbrytare på området – därifrån kommer nämligen begreppet ”nyhtökaura”, eller ”pulled oat” som det kanske kallas på ”svenska”. Säljare var då Paulig som under flera år hade försökt få lönsamhet i verksamheten utan att lyckas.
Köpet av Härkis och Beanit gör att Valio nu ytterligare kan breda ut sig bland vegeproteinerna. Köpesumman var 7 miljoner euro, vilket väl kan anses måttligt med tanke på att Valio fick en fungerande fabrik på köpet. Och samtidigt köpte bort konkurrerande varumärken ur kyldisken.
Valio har inte heller inte varit sen att ta upp kampen kring havremjölken. Redan 2018 kom produktserien Oddlygood som ett motdrag, främst mot ursprungligen svenska Oatly.
Det måste sägas att Valio verkar ha en tydlig och modig strategi för att bli en bredare livsmedelskoncern istället för att bara vara ett mejeri. Omsättningen ligger över 2 miljarder och istället för att betala ut dividender till aktieägare balanseras vinsten mot mjölkpriset som betalas till mjölkproducenterna.
Senaste år startade Valio dessutom utvecklingsprojektet Food 2.0 med finansiering från Business Finland. Målet för det ambitiösa projektet är bland annat att ta fram nya och miljövänliga produkter för exportmarknaden.
Valio kör alltså hårt. Sedan blir det att varva ner lite för att se vad andra livsmedelsbolag gör.
För Atria går det bra i Sverige och bolaget tycks ha fått en fot in på den kinesiska marknaden. Den andra slakterijätten HKFoods håller så småningom på att repa sig efter många svåra år. Snellman tar i sin tur fram nya produkter som lufttorkad skinka och ger sig då in på en väldigt hårt konkurrerad bransch – är det värt risktagningen?
För de bolag som opererar på växtodlingssidan är det rätt tamt. Enligt den strategi som Raisio visar på sin hemsida är det Benecol, växtprotein och Elovena som gäller. Växtproteinerna är nu sålda till Valio, Elovena floppade i Holland, samtidigt som Benecol är en skugga av sitt forna jag. Framtidssatsningarna verkar rätt blygsamma.
Apetit försöker å sin sida göra en kommersiell produkt, BlackGrain, av sidoflöden från oljeväxtpressningen. De undersöker också möjligheterna för att börja producera inhemskt ärtprotein. Det skulle behövas för att förse Valios växtproteinprodukter med inhemsk råvara. För Apetits del verkar det ändå som det ännu är en lång väg kvar innan en ärtproteinfabrik eventuellt kan köra igång.
Livsmedelsindustrin borde våga betydligt mer än vad den gör nu. Det krävs investeringar och innovationer också bara för att hänga med på marknaden. Konkurrenter – många utländska – jobbar hela tiden stenhårt på att ta fram just det den produkten som skulle kunna ta marknadsandelar. Siktet borde ställas högre – mot mer export.
I regeringsprogrammet finns ett ambitiöst mål om att fördubbla livsmedelsexporten till 4,5 miljarder euro. För att det skall lyckas behövs inte bara uppmuntrande ryggdunkningar från statligt håll utan också strukturer och pengar. Livsmedelsindustriförbundet önskar i sin tur mindre reglering – vilket gäller för hela den inre marknaden i EU.
Men det som speciellt behövs är nog en livsmedelsindustri som själv vågar satsa.