Ledaren: Livsmedelsmarknadslagen revideras och förväntningarna ökar

Livsmedelsmarknadsombudsmannens utökade befogenheter gör den rättsliga processen såväl klarare som snabbare och ger ombudsmannen möjlighet att motarbeta osunda handelsmetoder effektivare än i dag. Det märkbart strängare påföljdssystemet kan också i sig ha en förebyggande effekt gällande otillbörliga handelsmetoder. Livsmedelsmarknadslagen är reviderad och ambitionen bland beslutsfattarna har varit rätt så hög. Det återstår att se hur det hela fungerar i praktiken och hur den nya lagstiftningen återspeglar sig i livsmedelskedjan som helhet.

SLC - Debatt Pris
Öppet brev till livsmedelsombudsman Olli Wikberg

Lantbrukets forskningsinstanser Naturbruksinstitutet Luke och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) publicerade för ett par veckor sedan lönsamhetsprognoser för jordbruket för innevarande och kommande år som inte är tyder på någon positiv förändring i lönsamheten, påpekar SLC i ett öppet brev till livsmedelsmarknadsombudsmannen Olli Wikberg.

Ledaren: USA:s presidentval har betydelse också för oss

I ett land med presidentstyre, som USA eller Frankrike, har det alltid stor betydelse vem som är president och vilken slags administration den skapar. Vi har kanske tidigare trott att det för oss här i Europa inte har så stor betydelse vem som sitter i Vita huset och att USA:s roll som en lugnande faktor i en global kontext inte förändras nämnvärt på grund av det. Trump har ändå visat att det har betydelse. På tisdag är det valdag i USA.

Ålands specialodlare vill ta ett steg mot framtidens odlingsteknologi

​De som odlar specialgrödor på Åland skulle gärna driva sina bevattningspumpar med el, men höga anslutningsavgifter avskräcker trots att pumparna bara används under en del av året. Nu är det nämligen så att man måste betala lika mycket för att ansluta en enskild bevattningspump till elnätet som för en hel fastighet.

Quo vadis CAP27?

Än en gång vill man eftersträva mindre byråkrati och man kommer nu – tack och lov – med ett konkret exempel på det här. Det kommer i nästa CAP att vara möjligt att underlätta gällande öronmärkning av nötkreatur och det är positivt i och med att det är en form av byråkrati som väckt irritation bland våra husdjursproducenter. CAP-reformen avgörs i de kommande trilogiförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet. Hur CAP27-helheten sist och slutligen ser ut när den är klar och exakt när den träder i kraft återstår fortfarande att se.

Elöverföringspriserna måste tyglas och det fort

I praktiken har alltså konsumenterna tvingats betala både för investeringarna i elnätet och för förändringen i Energimyndighetens övervakningsmodell. Alla som betalar en elräkning har insett att elöverföringen stigit rejält i pris och att själva elen rent av är förmånligare, i varje fall på landsbygden. Nu behövs politiska beslut för att tackla den här situationen. Ett elnät är någonting av ett naturligt monopol. Naturliga monopol kan vara verkliga pengamaskiner för den som innehar dem och riktigt dyra för den som är tvungen att förlita sig på dem. Det här har också de internationella riskkapitalbolagen insett och därför har de köpt in sig i de finländska elnäten där det varit möjligt.

Äntligen får vi en vårdreform – eller får vi?

​Regeringen presenterade i veckan en del justeringar i sin vårdreform. Nu talar vi om 21 välfärdsområden i stället för de lägre antal som förekommit tidigare.

Ledaren: Hög tid för EU att tillåta gensaxen

En återgång till alternativa odlingsmetoder räcker inte för att trygga ett jordbruk som förväntas producera livsmedel för en växande befolkning. Nya gentekniska metoder, i synnerhet gensaxen CRISPR/Cas9, kan bidra till att förädla fram härdigare växtsorter som skonar jordbruksmarken. Och de sorterna ska bland annat klara av att växa och producera med lägre nivåer av växtskyddsmedel. EU:s ständiga hänvisning till försiktighetsprincipen är inte längre tidsenlig. Nu behöver EU:s jordbrukare få tillgång till alla redskap i dagens verktygsback.

Dystra ekonomiska tider framför oss

Men ett stöd ger förstås inte ge mer jobb och det är precis vad som skulle behövas. Nu verkar det definitivt som att tröskeln för att ta till åtgärder som begränsar och försvagar den nationella ekonomin blivit avsevärt högre än den var på våren. Ur en nationalekonomisk synvinkel kan man konstatera att det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Ledaren: Hur ska det gå med finländskt griskött nu?

Det som nu har hänt i Tyskland kan givetvis också ske i Finland. Händelseutvecklingen efter ett ASF-utbrott skulle sannolikt se ut på ungefär motsvarande sätt här hos oss. Den finländska årsproduktionen av griskött är 170 miljoner kilo. En sänkning av producentpriset med 10 cent per kilo skulle betyda ett bortfall på 17 miljoner euro, och det enbart från producenterna. Nu måste vi alla göra vårt yttersta för att den afrikanska svinpesten inte ska nå Finland. Ansvaret ligger förstås hos svinproducenterna men också hos jägarna, konsumenterna och inte minst hos alla resenärer.

Sex timmars arbetsdag?

​För en månad sedan höll SDP partikonferens och förslaget om sex timmars arbetsdag kom upp. Igen får man väl säga, då till exempel statsminister Sanna Marin tagit upp det här tidigare. Det är inte heller särskilt konstigt i sig då partiet har som långsiktig målsättning att minska arbetstiden utan att sänka lönenivån.

Kokar det inom Sfp?

Uppställningen södra Finland mot Österbotten är någonting av en evighetsfråga inom Sfp. Så gott som alla partier för en balansgång mellan olika regioner. Då Sfp i huvudsak verkar i ett fåtal regioner, vissa med rätt så liten representation på riksnivå, händer det lätt att de här regionerna ställs mot varandra, gång på gång. Eller att någon region helt enkelt känner sig utanför. Alla regioner tenderar ändå behövas i ett litet parti.

Senaste
Landsbygdens Folk E-TIDNING
Landsbygdens folk ONLINE tidning