Det är många jordbrukare som fortfarande har vårbruket på hälft och en exceptionellt stor del av den planerade arealen osådd. På vissa gårdar har man inte ens kunnat inleda vårsådden än, men på många gårdar har man ändå haft återupptagit arbetena i mitten av denna vecka.

​Det pågår en otroligt vacker och av värmen påhejad raps- och rybsblomning för tillfället. Det som ändå värmer oljeväxtodlarens hjärta, och inte minst plånbok, än mer är höga producentpriser. I slutet av april noterades det högsta priset någonsin för ett terminskontrakt på raps till 562,25 euro per ton på Euronextbörsen i Paris.

Det är redan i sig bekymmersamt och upprörande att man vill försämra konkurrenskraften hos en av Finlands viktigaste industrier. Låt gå för att man vill göra det för att den offentliga ekonomin behöver mer skatteintäkter och dessutom i skenet av någon så kallad grön skatteväxling. Men det är minst sagt nonchalant och upprörande när man i samma andetag konstaterar att det går ut över arbetskraftskostnaderna och virkespriserna, men att de nog ger efter och kompenserar. Det är alltså de som arbetar inom skogsindustrin och skogsägarna som i själva verket får stå för notan.

​Finland har förhållandevis stora kolsänkor i sina skogar. De senaste åren har de finländska skogarna bundit i medeltal en tredjedel av landets koldioxidutsläpp. Nu kommer skogens kolsänkor igen upp på förhandlingsbordet i Bryssel i och med EU:s klimatpaket som EU-kommissionen lanserar den 14 juli.

Esbo stadsstyrelse beslöt 15 mars enhälligt uppmana stadsfullmäktige att hos miljöministeriet anhålla om tvångsinlösning av 14 hektar jordbruksmark av Ollas gård, ett av Esbos bäst skötta jordbruk. Motiveringen är att datacentraler är samhällsnyttigare än jordbruk.

I stora delar av landet pågår ett vid det här laget utdraget vårbruk. I delar av svenska Österbotten och på Åland kom man i gång med vårbruket tidigt men i resten av Finland inleddes vårbruket senare än vanligt. Och sedan, på grund av köld och regn, har det också varit förhållandevis utdraget. I Egentliga Finland har vi sett skorpbildning på redan sådda åkrar och den risken föreligger alltjämt över hela landet, i varierande grad beroende på jordart.

Det är vår och än en gång drar de vitkindade gässen in över vårt land på sin väg till Novaja Zemlja. Under de gångna veckorna har vi fått rapporter från såväl Nyland som Åboland om hur de vitkindade gässen förorsakar skada på vallar, höstgrödor och nu i veckan också på tidigt sådd vårsäd, där brodden hunnit upp. Flockarna består ofta av tusentals individer så det är klart att skadan blir enorm på ett enskilt skifte.

Jag beundrar bönders kämpaglöd, att man trots olika motgångar ändå orkar se framåt och känna sig stolt över det man gör, konstaterar Susann Rabb.

Den stora frågan för jord- och skogsbruket liksom för landsbygden överlag är vilka följder linjepapprets inbesparingar 2023 kommer att få, konstaterar Micke Godtfredsen.

För mig ser detta ut som om Helsingin Sanomat, som gärna vill framhålla sitt journalistiska oberoende, med sin artikel gör ren och skär kampanjjournalistik, konstaterar SLC:s ordförande Mats Nylund.

Stora Enso bryr sig sannolikt mest om sitt resultat och de som följt med bolagets strukturella utveckling och aktiekursens utveckling vet att alla ekonomiska nyckeltal inte är negativa, långt ifrån. Igen en gång handlar det om att papper, och främst då tidningspapper, behövs allt mindre i dagens samhälle. Samma öde som för en tid sedan drabbade UPM:s pappersbruk i Kaipola drabbar nu Stora Ensos pappersbruk i Veitsiluoto.

​På tisdagen slog riksdagens grundlagsutskott fast att ett godkännande av EU:s återhämtningspaket på 750 miljarder kräver två tredjedelars majoritet i riksdagens stora sal. Finländsk inrikespolitik är väldigt splittrad just nu och ett tidigare väl fungerande system med grundlagsutskottet kan närmast beskrivas som trasigt, i varje fall för stunden. Vi har vid upprepade tillfällen de senaste åren fått se hur partipolitiken gjort sig påmind i grundlagsutskottet.