Projektet Alkulaatu vill ge växtodlare konkreta verktyg för att möta de växande kraven på certifiering och hållbarhetsrapportering. Arbetet inleddes hösten 2024 och fokuserar först på att ta fram en nationell tolkningsanvisning för GLOBALG.A.P.-certifieringen.
Projektet Alkulaatu har som målsättning att stöda växtodlare i arbetet med kvalitets- och hållbarhetsrapportering. Till dessa hör bland annat det frivilliga certifieringssystemet GLOBALG.A.P. samt EU:s kommande hållbarhetsrapporteringsförfarande.
I nuläget prioriteras dock certifieringsdelen, eftersom behovet här är mest akut.
– Beträffande GLOBALG.A.P.-systemet har det kommit önskemål från fältet om att få tillgång till en nationell tolkningsanvisning av den globala standarden. Det har vi nu tagit oss an, berättar Anne Piirainen, projektspecialist inom Alkulaatu.
Nationell tolkning av GLOBALG.A.P.
GLOBALG.A.P-certifieringen syftar till att garantera en viss standard gällande produktsäkerhet, miljöansvar och arbetarskydd. Tolkningsanvisningen kommer att följa den nationella lagstiftningen där den är striktare, och certifieringens krav där dessa är mera omfattande eller där nationell lagstiftning saknas.
– Därefter kommer vår arbetsgrupp att förhandla med GLOBALG.A.P. När de godkänt anvisningen publiceras den på deras webbsida och tas i användning vid granskningar, förklarar Piirainen.
Enligt henne underlättar certifieringen odlarnas vardag, eftersom de vet vad som gäller och behovet av rådgivning minskar. Certifieringen omfattar bland annat data om växtföljd, odlingsplats, spårbarhet, arbetsvillkor och socialt ansvar.
– Köpare kräver allt oftare någon form av certifiering. Från och med nästa år kommer även en av de inhemska handelskedjorna att införa det som krav. Certifieringen underlättar och främjar dessutom export, vilket också är en av våra målsättningar, säger Piirainen.
Hållbarhetsrapportering på kommande
En annan del av Alkulaatu-projektet handlar om att förbereda producenterna för EU:s kommande system för hållbarhetsrapportering.
Förfarandet grundar sig på unionens direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) som trädde i kraft i juli 2024. Målet med direktivet är enligt EU att styra företagens verksamhet i en hållbar och ansvarsfull riktning.
– Det här är EU-politikernas påhitt, och min egen åsikt är att certifieringssystemen borde räcka. Nu blir det lite tårta på tårta, kommenterar Piirainen.
Hon framhåller att direktivet kommer att innebära ökat pappersarbete för producenterna. Odlaren måste bland annat kunna redovisa policydokument, utsläppskalkyler, användning av insatsmedlen samt beskriva styrningen av företaget och hur arbetskraftens könsfördelning och anställningsförhållanden. Rapporteringen omfattar hela kedjan – även banker och finansieringsinstitut.
Rapporteringshandbok för odlare
Inom EU pågår dock för närvarande en så kallad Omnibus-process som skall förenkla regleringen inom unionen. Enligt Piirainen borde det i november bli klart hur hållbarhetsrapporteringen kommer att implementeras framöver.
– Rapporteringsmekanismen har dock redan börjat byggas upp, så det är föga troligt att det kommer några större lättnader gällande hållbarhetsrapporteringen.
För att stöda odlarna planerar Alkulaatu att ta fram en handbok där rapporteringsförfarandet beskrivs på ett praktiskt och begripligt sätt.
– Anvisningarna kommer att baseras på VSME-standarden, som publicerades av EU-kommissionen i december förra året. Den utgör en frivillig hållbarhetsrapporteringsstandard för icke-börsnoterade små och medelstora företag. Där ser vi också en fingervisning om vad som väntar.