Stora mängder avverkningar som sker på grund av insektsskador har anmälts till Finlands skogscentral den här sommaren. Skogscentralen samlar nu anmälningarna om skogsskadeavverkningar i en öppen karttjänst.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle

Finlands viltcentral har beviljat jaktlicenserna för hjortdjur för den kommande jaktsäsongen. För höstens och vinterns jakt finns 36.630 jaktlicenser för älg, 74.200 för vitsvanshjort, 581 för dovhjort och 18 för skogsren. Med en jaktlicens får man fälla ett fullvuxet hjortdjur eller två kalvar, om inga andra villkor anges i jaktlicensen.
I grund och botten är det vi vittnar en strukturomvandling där självaste liberalismen står på spel. Det vill säga vi frångår allt mera en syn där samhället ses som bestående av självständiga individer med rätt att äga och idka näringar. Istället vill man se en förvaltning som beviljar massan diverse tillstånd, användarvillkor och direktiv eller åtminstone skapar ett beroendetillstånd mellan individerna och någon institution, konstaterar Nicolas von Kraemer.

När Ryssböle gård våren 2022 skulle göra nyplanteringar på ett avverkat skogsskifte med gravhögar från stenåldern krävde exempelvis landskapets kulturbyrå att markberedningen inte fick göras maskinellt. Detta trots att museifolket tidigare hade godkänt att avverkningen på skiftet fick göras med moderna skogsmaskiner.

De höga energipriserna har också på Åland medfört ökad efterfrågan på brännved till spisar och kakelugnar. – Det har blivit vanligare att kunder som tidigare köpt ett par kubikmeter nu beställer det dubbla. Kanske blir suget efter ved ännu större när folk fått sin elräkning för december och ser vad det kan vara värt att elda med ved, kommenterar Simon Karlsson i Saltvik Ryssböle. Läs mer om skog i fredagens Skogsägartema i LF!

Ålands landskapsregerings veterinär Maria Borgström fortsätter att rada upp byråkratiska hinder för testning av virtuella halsband på åländska betesdjur. Men Ålands Hushållningssällskap ger inte upp utan har nu anställt etologen Diana Maximes som projektledare under hösten och vd Magnus J Stark hänvisar till att virtuella halsband redan har testats under tre år vid Tammerfors universitet.
Nya siffror från EU bekräftar att 47 procent av arealen i den europeiska unionen lider av torka. Detta väntas få svåra konsekvenser för skörden, befarar experter.

Många husdjursgårdar står inför stora utmaningar. Det gäller också dikogårdar som snabbt måste få ett betydligt högre pris för kalvarna. Enligt Marcus Skullbacka, dikoproducent i Terjärv, måste kalvpriset öka med flera hundra euro för att sektorn ska klara de stigande kostnaderna.

Den österrikiska EU-parlamentarikern Alexander Bernhuber ska företräda EU-jordbrukarna i höstens förhandlingar om den kommande förordningen för EU:s växtskydd. Kommissionens förslag har redan på förhand karaktäriserats som kontroversiellt.

Ekologiska livsmedel har traditionellt en stark ställning i Tyskland. Efterfrågan på eko har varje år i flera års tid visat en gedigen tillväxt med tvåsiffriga belopp. Nu förefaller det som om den stigande kurvan skulle knäckas.
Det kommer att behövas fler vattenskyddsåtgärder för jordbruket i framtiden eftersom klimatförändringarna ökar risken för torka, påpekar lantbrukarorganisationerna SLC och MTK.