Livsmedelsverket meddelade rätt abrupt tidigare i höstas om när jordbruksstöden kommer att betalas ut under den kommande CAP-perioden. Meddelandet kom utan förhandsvarning eller diskussioner med producentorganisationerna, vilket helt naturligt väckte ilska – både inom producentorganisationerna och bland vanliga jordbrukare ute på fältet.
För jordbrukarna handlar det ingalunda om sårade känslor, det handlar om en verklig oro för hur de skall klara ekonomin nästa höst. Förutom löpande utgifter är det många banklån som förfaller till betalning i slutet av oktober, medan stöden kommer att betalas i december. Dessutom är det 250-300 miljoner euro som inte alls betalas ut på 2023 års sida utan först 2024.
Summan är i samma storleksordning som den totala jordbruksinkomsten, alltså jordbrukarnas årslön. Växtodlingsgårdarna kan åtminstone delvis kompensera situationen genom att sälja mer spannmål under hösten 2023, istället för att vänta till våren 2024. Men då kommer marknaden troligen se till att ett större utbud än normalt på hösten drar ner priserna.
Husdjursgårdar har däremot inte möjlighet att ändra leveranserna med flera månader. Värst utsatta är kanske gårdar med landskapsvårdande djur, som får vänta på sina stödpengar till försommaren. Ironiskt med tanke på att det är samhället som beslutat stöda sådant jordbruk som producerar annat än varor med direkt marknadsvärde, nämligen öppna landskap och biologisk mångfald.
Ett annat problem är skattetekniskt. Möjligheten att göra utjämningsreserveringar i beskattningen är begränsad. Det gör att stöd som betalas mycket sent på året inte hinner användas till nödvändiga utgifter utan inkomstförs – med en onödigt hög skatt som följd. Möjligheter till större utjämningsreserveringar skulle annars också fungera bra som ett verktyg för att till exempel utjämna skillnader i skörd och priser mellan olika år. Men det hjälper ju inte den som inte har någon vidare inkomst att utjämna.
Minister Kurvinen har diskuterat betalningstidtabellen för med lantbrukskommissionär Janus Wojciechowski i Bryssel. Förhoppningsvis kommer det någon positiv ändring, men det är kanske bäst att inte ha så stora förhoppningar – så blir man i alla fall inte besviken.