Förra veckans torsdag hölls MTK:s och MTK Päijänne-Tavastlands åkerväxtseminarium på Jokimaa travbana i Lahtis. På fredagen fortsatte man med de mest centrala branschaktörerna då åkerväxtforumet träffades och det renderade i en åtgärdslista om sexton punkter.
– Det finns ganska många sätt att påverka den inhemska spannmålsmarknaden och det är också möjligt att göra det. Om odlarna själva, de politiska aktörerna och MTK som intressebevakare alla tar sig an den här frågan, kan konkreta åtgärder få stor effekt, säger Arto Laine, MTK:s tredje viceordförande då han inleder MTK:s åkerväxtseminarium i Lahtis, som fokuserade på spannmålsgårdarnas lönsamhetsproblem.
Laine visar siffror från Naturresursinstitutet Luke.
– Den svaga framtidsutsikten har också varit tydlig i Lukes statistik över de olika odlingsgrödorna från de senaste åren, säger Laine.
Laine, som också är ordförande för Åkerväxtforumet och tredje vice ordförande i MTK, konstaterar att han nu har en klar lägesbild av spannmålsgårdarnas situation.
– För att förbättra lönsamheten är det nu viktigast att påverka marknaden. Det är det enda hållbara sättet att vända utvecklingen åt rätt håll, särskilt som även stödsystemet innebär osäkerheter inför nästa CAP-period, säger han.
Enligt Laine har man inom Åkerväxtforumet uppskattat att man enbart genom korrigeringar på den inhemska marknaden skulle kunna höja spannmålspriset med 50 euro per ton.
-
Den ekonomiska hållbarheten är bland det viktigaste inom jordbruket och därför är det av största vikt att odlarna har koll på ekonomin själva och att den står på en hållbar grund, säger Harri Nopanen vid ProAgria. -
Anu El-Ghaoui, anskaffningschef vid Viking Malt, talar om den gångna säsongen. Mjöldryga var det största kvalitetsproblemet i år. -
Skördenivåerna varierar förstås regionalt men i stort sett har man fått goda skördar runt om i landet, säger Tero Hirvi från Fazers kvarn i Lahtis.
Håll koll på ekonomin i odlingen!
Harri Nopanen, ekonomirådgivare vid ProAgria, undrströk vikten av att ha koll på odlingens ekonomi.
– Den ekonomiska hållbarheten är bland det viktigaste inom jordbruket och därför är det av största vikt att odlarna har koll på ekonomin själva och att den står på just hållbar grund, säger han.
Anu El-Ghaoui, anskaffningschef vid Viking Malt, talar om den gångna säsongen.
– I övrigt var 2025 en bra säsong för oss i fråga om maltkornets kvalitet, men vi hade problem med mjöldryga, säger hon.
Viking Malts kornmalt säljs, förstås till den inhemska industrin, men också till kunder över hela världen.
-
Kalle Vuori är odlare i Hollola och förklarar, med hänvisning till spannmålskedjan i Finland, att om alla sitter i en kyrkbåt och ror när man drar ut bottenproppen där bonden sitter så kommer nog alla andra i båten att bli våta också, trots att bonden blir det först. -
Martti Patjas, konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet, gick igenom den nationella livsmedelsstrategin som tar sikte på 2040 ”Onnellisen ruuan maa”. -
Jordbrukaren Toni Lindqvist från Mörskom hämtade hälsningar till Lahtis från krismötet i Somero. Vi behöver åtgärder och vi behöver det fort, säger han.
Fazer siktar mot två olika marknader
Tero Hirvi, från Fazers kvarn i Lahtis, talar om skörden 2025.
– Skördenivåerna varierar förstås regionalt men i stort sett har man fått goda skördar runt om i landet, säger han.
Hirvi säger att kvaliteten i allmänhet varit god i år.
– Med DON har vi i år egentligen inte haft problem alls, på vårvete har det funnits vissa problem med mjöldryga.
Hirvi säger att Fazers spannmålsprodukter siktar mot två olika slags marknader.
– Vi har havreprodukterna som uttryckligen tar sikte på en exportmarknad och sedan har vi de övriga spannmålsbaserade produkterna, till exempel det som bageriet producerar, som igen siktar på en inhemsk marknad, men samtidigt inom ett bredare segment, säger han.
I övrigt satsar Fazer hårt på sin närvaro i regionen och investerar kraftigt i produktionen i Lahtis. Nu senast har man fattat beslut om att en chokladfabrik ska byggas här.
Under åkerväxtseminariet presenterades också andra goda exempel från Päijänne-Tavastland, som till exempel Kinnarin Tilas olika havreprodukter och Trans Farms export av kummin och oljehampa.
Avslutningsvis under torsdagen hölls en debatt mellan MTK:s, centralförbundets, ordförandekandidater som leddes av Matti Rönkä.
Åtgärdslista från Åkerväxtforumet I Lahtis 31.10
1. Höjning av kadmiumgränsen i gödselmedel.
2. Avskaffande av farledsavgifterna för spannmålsexport samt sänkning av andra kostnader relaterade till spannmålsexport.
3. Effektivisering och rationalisering av Säkerhets- och kemikaliverket Tukes verksamhet.
4. Höjning av produktionspremien för olje- och proteinväxter, kombinerat med skärpta kvalitets- och produktionskrav.
5. Incitament för beskogning av svaga åkerskiften.
6. Stöd för inrättande och utveckling av producentorganisationer.
7. En slags torkningsersättning i form av höjd energiskatteåterbäring för energi som används vid spannmålstorkning.
8. Stöd till riskhanteringsverktyg för att hantera skörde- och marknadsrisker.
9. Stöd till ovan nämnda åtgärder, till exempel genom projekt- och utvecklingsbidrag.
10. Förenkling av stödsystemen för att skapa en väsentligt enklare helhet, där kontroll och administration blir lättare och utbetalningarna kan ske snabbare.
11. Riktade stöd till aktiv produktion samt till unga och utvecklingsinriktade gårdar. Pensionärer ska inte få fullt stöd.
12. Förhöjda incitament för alternativa markanvändningsformer, såsom jordförbättrande grödor, gröngödslingsvallar och landskapsväxter, med villkoret att en skördegröda måste sås efter 2–3 år för att dessa markanvändningsformer ska integreras i växtföljden.
Dessutom bör uppmärksamhet fästas vid:
13. Utvärdering och förbättring av Livsmedelsverkets effektivitet.
14. Klassificering av växtförädling som en strategisk bransch.
15. Satsningar på industriell förädling och produktutveckling av inhemskt protein.
16. En rättvis dataekonomi.
