Långnabba vindkraftspark på randen till Ålands hav i Eckerö har fått en drömstart för sina 10 vindmöllor som varit i full drift sedan månadsskiftet april-maj i år. Med dagens höga elpriser behöver de åländska skattebetalarna inte heller punga ut med de subventioner i form av produktionsstöd som landskapet garanterat.
– Inom de närmaste åren ser jag ingen risk för att vi skulle behöva få något stöd, säger Christer Nordberg som är vd för ägarbolaget Vind AX Ab.
Enligt landskapslagen om stöd för produktion av el från vindkraft från september 2019 kan den totala stödsumman stiga till högst 12 miljoner euro fram till år 2035.
Stödet är maximalt 11 euro per MWh (megawattimme) om medelpriset på den nordiska elbörsen under ett halvt kalenderår understiger 32 euro per MWh och sjunker sedan om elpriset är högre. Om medelpriset ligger över 43 euro per MWh betalas inget stöd.
– Det är många olika faktorer som avgör om stödet ges till fullt belopp, påpekar Henrik Juslin som är inspektör för el och energi vid landskapsregeringen.
Jämförelsevis var nordiska elbörsens genomsnittspris 127 euro under första halvåret 2022. Även om elpriset sjunkit under hösten har vindkraftsbolagen fått många sköna slantar i kassan.
I måndags producerade vindkraften dubbelt mera el än Åland behöver. Då är landskapet alltså en nettoexportör av el via Sverigekabeln, som tryggar landskapets behov av elektricitet när det inte blåser tillräckligt.
Markägare missnöjda med arrendesummor
För vindkrafts- och andra elproducenter är det alltså gyllene tider, men som Landsbygdens Folk berättade förra veckan finns det bland markägare ett stort missnöje med de ersättningar som Vind AX betalar i Eckerö.
Markägarna inom Långnabbas vindupptagningsområde känner sig lurade för att de bara fått ett engångsbelopp i stället för att få en årlig arrendesumma. I Österbotten får exempelvis även markägare inom vindupptagningsområden dela på 4 procent av vindkraftsbolagens årsomsättning.
Den ”handfull” markägare som har någon av Långnabbas tio möllor på sin mark får däremot ett årligt arrende. Hur stort vill Nordberg inte säga.
– Det är en förhandlingssak mellan parterna, kommenterar han diplomatiskt.
För tydlighetens skull bör påpekas att Nordberg tillträdde som verkställande direktör i april i år medan avtalen om markarrenden förhandlades fram långt tidigare under ledning av bolagets tidigare styrelseordförande Leif Nordlund.
Vind AX har heller inte betalat någon så kallad ”bygdepeng” till byborna, som redan i somras klagade över störande ljud från vindkraftverken.
Schism om skogsvägarna
En annan sak som irriterar markägarna är att bolaget längs skogsbilvägarna satt upp skyltar som varnar för islossning från vindmöllornas vingar. Även om Vind AX har försäkringar och Christer Nordberg försäkrar att det finns automatik som gör att möllorna stannar när det finns risk för iskast är markägarna nu tveksamma till om de under vinterhalvåret vågar vara självverksamma i sina skogar.
Dessutom finns det en konflikt mellan väglaget och vindbolaget om de gamla skogsbilvägarna som Vind AX använt och delvis byggt ut för att kunna uppföra sina vindkraftverk. Vid ett väglagsmöte förra veckan sa ordföranden Björn Ekblom nej till en plats i styrelsen för vindkraftsbolaget med motiveringen att det kan bli en intressekonflikt eftersom parterna nu möts i jorddomstolen.
Christer Nordberg säger att bolaget tidigare erbjudits en plats i väglagets styrelse och att man ingalunda ”med tvång” vill komma med.
– Det är vårt ansvar att se till att vägarna är i bra skick. Men vi anser att det är Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet ÅMHM och inte Lantmäteriverket som ska ha beslutanderätt om tillstånden, förklarar Nordberg.
Fick inte teckna aktier
Redan när Långnabba-projektet drogs igång för tre år sedan blev det kritik för att vanliga ålänningar inte fick teckna aktier i Vind AX, som tack vare produktionsstödet beräknades få en av skattebetalarna garanterad 9 procents avkastning på investerat kapital.
Vind AX Ab stiftades av de tre åländska vindkraftsföretagen Ålands Vindkraft Andelslag ÅVA, Ålands Elandelslag ÅEA och Leowind Ab.
Men när författaren och diplomingenjören Jerker Örjans efter en lång internationell karriär hade flyttat hem till Åland och ville teckna aktier i vindbolaget förklarade Ålandsbanken att aktierna enbart var avsedda för institutionella placerare.
– När jag sedan frågade projektchefen Leif Nordlund fick jag svaret att Vind AX var ett litet bolag som inte kunde hantera stora mängder aktieägare. Det uppfattade jag som ett rent svepskäl eftersom jag vet att bankerna numera sköter såna saker med en knapptryckning, säger Jerker Örjans.
Vid aktieteckningen kom åländska investmentföretaget Solidcap Ab med som ny delägare. Bolagets vd Henrik Viktorsson som nu sitter i styrelsen för Vind AX har liksom styrelseordföranden Leif Nordlund en bakgrund i åländska försäkringskoncernen Alandia.
Oklar ägarstruktur
En annan ny delägare blev Rabbalshede Kraft AB från västra Sverige. Bolagets VD Peter Wessalu och dess ”operational manager” Lars Jacobsson sitter fortfarande med i styrelsen för Vind AX trots att Rabbalshede enligt uppgifter på nätet senare såldes till ett bolag med adress i Malmö innan detta bolag fick ett företag i Kanada som ny ägare.
Christer Nordberg vill inte uttala sig om Rabbalshedes nuvarande ägarstruktur, men en del av vindkraftens vinstpengar som garanterats av skattebetalarna blir tydligen som bortblåsta för det åländska samhället.
Enligt Nordberg har dock Vind AX Ab åländska majoritetsägare.