Mats Nylund 2
SLC:s ordförande Mats Nylund välkomnar utredningen. ARKIVFOTO
Jordbruk SLC Marknad

KKV börjar undersöka
prisbildningen inom
livsmedelskedjan

Konkurrens- och konsumentverket börjar utreda hur prisbildningen sker inom livsmedelskedjan, samt hur prisförändringar fördelas över kedjans olika moment och aktörer.

– Det här är ett aktuellt forskningsobjekt nu när priserna stigit på ett så allomfattande sätt. För tillfället är forskningen ännu i planeringsskede, sade KKV:s specialekonomist Lasse Pöyry till Suomen Kuvalehti som skrev om utredningen förra veckans torsdag.

Samtidigt meddelade Copa-Cogecas generalsekreterare Pekka Pesonen att även han uppmanat KKV att undersöka handelns marknadsposition i Finland.

Enligt Pöyry kommer utredningens första resultat att publiceras under våren 2023.

Nylund välkomnar utredningen

– Vi välkomnar utredningen. Vi har länge saknat en genomlysning av prisbildningen i livsmedelskedjan, kommenterar SLC:s ordförande Mats Nylund.

Nylund poängterar att priserna till producenterna i dagsläget är ganska öppna och tydliga. Spannmålspriserna publiceras varje vecka, och också mejerierna och slakterierna publicerar sina avräkningspriser. Problemen finns på annat håll.

– Vad handeln betalar för förädlade produkter vet vi inte eftersom de är affärshemligheter. Konkurrens- och konsumentverket ser dock den informationen, och när jordbruket nu går kräftgång är det bra att detta utreds.

De två stora detaljhandelskedjorna som innehar 80 procent av marknaden förhåller sig positivt inställda till utredningen, men framför samtidigt att inte heller de vet hur priserna uppstår inom livsmedelskedjan.

Kesko gjorde dock under perioden juli-september sitt bästa kvartalsresultat någonsin. Kedjorna hänvisar till att de högre matpriserna och goda resultaten uppstår genom kostnader på annat håll inom produktionskedjan, ökande försäljning samt på handelns interna logistikförbättringar.

Exakt var och hur priset bildas verkar dock vara ett mysterium.

– Vi kan konstatera att jordbruket går väldigt dåligt, den förädlande industrin nöjaktigt eller dåligt, medan handeln från kvartal till kvartal gjort rekordresultat. Detta indikerar att handeln trots sina offentliga uttalanden kanske inte har så små marginaler, spekulerar Nylund.

SLC har krävt förändring redan länge

SLC har redan länge krävt att konkurrenslagstiftningen skall ses över på grund av de två stora detaljhandelskedjornas dominerande marknadsställning som hotar både jordbrukets lönsamhet och landets försörjningsberedskap.

– Nu har vi en situation där det uppenbarligen är lagligt att hundratals privata köpmän går samman och bildar en inköpspool och tiotals regionala handelslag gör samma sak, medan motsvarande inte är möjligt på andra sidan bordet bland förädlande företag som i huvudsak är handelns motpart. Detta avspeglar allvarliga brister i vår lagstiftning, påpekar Nylund.

Nylund har tidigare beskrivit skevheten som upprätthållen av just ”lagliga inköpskarteller”. Den nya utredningen har potential att jämna ut oddsen och korrigera prisbildningen på marknaden.

Eftersom regeringen nyligen även godkänt en proposition med förslag till ändring av livsmedelsmarknadslagen går utvecklingen i rätt riktning. Med hjälp av den nya lagen får livsmedelsmarknadsombudsmannen möjlighet till ett aktivare grepp.

– Jag kan tänka mig att KKV:s utredning stöder också den här verksamheten, säger Nylund.

Målet är en sund marknad

Utredningen avspeglar en förändrad attityd inom KKV trots att det givetvis krävts en omfattande krissituation för att få hjulen att rulla.

– Från producenthåll har vi ju länge uppfattat att KKV har satt väldigt mycket fokus på konsumenterna och dragit sig från att göra utredningar om vad som sker mellan olika industrigrenar. Som små aktörer är vi utsatta och mot den bakgrunden är undersökningen bra, konstaterar Nylund.

KKV:s skifte i fokus faller i linje med SLC:s målsättning om en översyn av konkurrenslagstiftningen och skapandet av en sund konkurrenssituation.

– All god affärsverksamhet bör ju regleras av lag och förordning, internationella avtal och överenskommelser som gör att det finns en marknadsbalans. Annars hamnar vi i oligopol eller i värsta fall monopol.

Det är dock ingen enkel process att ändra konkurrenslagstiftningen. Enligt Nylund handlar det om en regeringsprogramsfråga som kräver gemensamma ansträngningar och diskussioner.

– Därför är det bra om det kommer resultat redan till våren eftersom det ger material för de som skriver nästa regeringsprogram. Då är vi redan närmare det vi strävar efter: en sund marknad.