Jordbruk Opinion

Insändaren:
​SLC förvränger
Spotlights journalistik​

Svenska Yles program Spotlight – De tysta skriken har fått mycket kritik från de finlandssvenska jordbrukarnas intresseorganisation SLC. 
Eftersom ingen kritiker har kunnat utpeka faktafel i programmet har man i stället valt att misskreditera hela Svenska Yles rapportering om jordbruket överlag, och försökt så tvivel kring vår professionalitet. 

Här svarar vi mer specifikt på den kritik som förekommer i LF 10.2.2020.

Bland annat kritiseras programmet för att fara fram med osanning kring att svinproducenterna inte vill ställa upp på intervju. Som bevisföring för detta har man intervjuat Jonny Kronqvist från Nykarleby, som säger att han hade ställt upp. Dessutom låter man förstå att tidtabellen för de övriga producenterna var orimlig för en dylik intervju.

Vi sökte hela tiden en verksam svinfarmare med grisar på sin gård. Före Kronqvist kontaktades hade redaktionen avtalat om en intervju med en svinproducent, som plötsligt backade och slutade svara på våra kontaktförsök då inspelningsdagen närmade sig.

Eftersom Kronqvist inte hade egna grisar försökte han hjälpa oss genom att kontakta andra producenter med ett par dygns varsel - samtliga avböjde.

Sedan började vi beta av en lista med svinproducenter, varav vi fick tag på cirka 20, samtliga tackade nej trots att vi i slutändan hade gått med på att filma också annorstädes än i grishuset.

Den uppenbara slutsatsen blir att det var väldigt svårt att få en svinproducent att ställa upp.

Den andra delen av kritiken handlar om att dåvarande fullmäktigeordförande i SLC, Niclas Sjöskog skulle ha blivit förledd att ställa upp på en intervju om något annat än det avtalade. 

Också detta är ett falskt påstående. I intervjuförfrågan till Sjöskog, som man också hänvisar till i artikeln i LF, framkommer med all önskvärd tydlighet att programmet ska handla om grisar. Det framkommer också att fokus ligger på djurens välfärd, och Sjöskog har fått ta del av de grundläggande frågorna.

Också SLC:s ordförande Mats Nylund och verksamhetsledare Jonas Laxåback var införstådda i upplägget för intervjun. Det var helt och hållet upp till SLC att välja vem de ansåg bäst lämpade att svara på frågorna. 

Slutligen: Det här programmets utgångspunkt var att ta reda på vad djurvälfärd betyder i praktiken i ett land som framställs som ett av de bästa i världen på djurvälfärd. Programmet handlar inte om jordbrukarnas prekära ekonomiska läge eller om Finlands jämförelsevis välrenommerade djurhållning. De perspektiven har kommit fram i många andra journalistiska texter och, inte minst, i SLC:s flitiga PR- och lobbyverksamhet. 

Den granskande journalistikens uppgift är emellertid uttryckligen att lyfta fram också andra perspektiv och ställa kritiska frågor. Helt i enlighet med journalistreglerna har vi låtit den bransch som är föremål för kritiken bemöta den. I det journalistiska uppdraget ingår att lyfta fram konflikter i samhället, i detta fall mellan produktionsdjur och köttindustrin. 

Detta är inte att driva en agenda, utan att påvisa en aspekt av verkligheten. Däremot är det en agenda att påskina att en konflikt inte existerar. Kanske är det skäl att påminna läsarna om att kritisk journalistik så gott som alltid uppfattas som orättvis eller missriktad av dem som är föremål för kritiken. Det ligger i sakens natur, men att misskreditera journalistiken i stället för att rikta uppmärksamheten mot de utmaningar som lyfts fram i programmet är knappast gynnsamt för någon. 

Heidi Grandell-Sonck,
producent, Yle Spotlight

Svar:

Faktafel eller åtminstone missvisande information i programmet har visst påpekats, bland annat talet om ”den nya djurskyddslagen”. Det finns ingen ny djurskyddslag. Det finns inte ens en proposition.

Oavsett vad orsaken är så kom Spotlights förfrågningar om att hitta en husdjursproducent som kunde ställa upp med mycket kort varsel. Jonny Kronqvist skulle ha ställt upp i vilket fall som helst.

Det var möjligtvis helt och hållet upp till SLC att välja vem som organisationen anser bäst lämpad att svara på frågor, men vad SLC anser hörsammades nog inte till fullo. I en intervju med reporter Amanda Vikman säger hon själv att hon föreslog att intervjua någon annan än Mats Nylund.

Å andra sidan måste det naturligtvis respekteras att redaktionen väljer vem den vill intervjua.

Programmet ger inte en täckande redogörelse för hur djurvälfärd fungerar i praktiken utan återger valda fragment. I programmet använder man dokumentation på en bedövning som utförts i Sverige och för Niclas Sjöskog visar man fram grisningshäckar med helspaltsgolv, som är förbjudet i Finland.

Vi förstår att en redaktion själv väljer vilket material den vill använda sig av, men om programmet skulle lyfta fram en konflikt mellan produktionsdjur och köttindustrin, kan vi inte låta bli att undra varför man i programmet inte koncentrerade sig på det ämnet. Varför skulle de enskilda husdjursproducenterna i så fall blandas in i det hela?

SLC som organisation har lika litet som dess representanter låtit påskina att en konflikt inte existerar. Det är viktigt att uppmärksamma problem med koldioxid som bedövningsmedel. Det som SLC:s representanter har påpekat är att frågan prioriteras lågt bland de främsta sakkunniga inom EU. Det här kan i övrigt vara en orsak till att frågan inte hittills har lyfts fram i rampljuset inom branschen.

Jag har skrivit på ledarplats i LF att vi måste hitta på andra och bättre metoder om verkligheten är i enlighet med den film från SLU, som visades i programmet.

Journalistiken som sådan har inte misskrediterats.

Den oberoende journalistiken är viktig. Ett oberoende public service bolag med skäliga resurser är ett måste i en demokratisk rättsstat.

Det är även viktigt att vi har program som ifrågasätter och granskar fenomen i samhället utan att beakta konsekvenserna, eftersom det skulle kunna inverka på den information som mottagaren, det vill säga tittaren/lyssnaren/läsaren har en objektiv rätt att få ta del av.

Det betyder emellertid också att allmänheten, intressegrupper och även kolleger måste få använda sin yttrandefrihet och säga till, när de tycker att journalister har gjort ett dåligt jobb.

Micke Godtfredsen
chefredaktör, Landsbygdens Folk