Den kanske vanligaste frågan som ställs när man pratar om generationsväxling inom skogsbruket är ”vad är bäst?” Hur ska man göra föra att föra över skogen till en ny generation, vad är bäst? Sanningen är dock att det inte finns endast ett rätt svar. Varje familj är unik, med olika önskningar och förutsättningar, och det som passar en passar kanske inte en annan.

År 1996 när Rainer Bodman inledde karriären på Mellanå Plant producerades cirka åtta miljoner skogsplantor. I dag är den siffran uppe i cirka 27 miljoner. I sommar går han i pension som vd för plantskolan i Dagsmark och lämnar över stafettpinnen till Max Ekman.

En skogsägare i Österbotten brukade älska arbetet i skogen. Men för några år sedan förändrades allt efter att han blev utsatt för en mycket hotfull rågranne. Nu vill han varna andra och ge råd om hur man ska gå till väga för att undvika den mardrömslika situation han själv hamnat i.

Rolf Wickström är självverksam skogsägare i Sibbo. Han testar gärna olika grepp i sina skogar, och kontrasterna är stora mellan de unga skötta skogarna och ett Natura-område som tidigare angripits av barborren, snabbväxande lärk- och björkbestånd samt ett skogsområde där produktionen samsas med rekreationen.

Trots generationsskiftet för snart tre år sedan jobbar 69-årige Bror-Åke Lindholm fortfarande i släktgårdens skogar i hembyn Högbolstad i Sund. Fast numera blir det mest att jag motionerar i skogen. Då behöver man inte betala för att gå på gymmet, skrattar Bror-Åke efter utmärkelsen som Årets åländska skogsvårdare.

När Julia Nurmirinta och Jakob Strengell år 2020 började renovera sitt stockhus från 1800-talet, ville de bevara och återskapa så mycket som möjligt av husets stil, känsla och karaktär. Att få tag på rätt sorts tidstypiska lister visade sig dock vara svårt, men med en gemensam passion för byggnadsvård började paret själva hyvla till lister och paneler och med tiden föddes tanken på ett eget företag.

Efter stormen Hannes gick skogsvårdsinstruktör Philip Wissanders telefon het. Sedan dess har fokus varit på att reda upp alla de många vindfällena. Vi har gjort mycket hittills, men arbetet kommer att pågå ännu, säger han. Läs mer om skogsbruket i fredagens Skogsägar-tema!

Nästa generation naturbeten är Ålands miljöbyrås projekt som leds av företaget Invenire Ab och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. En strategisk plan för ekonomisk och ekologisk revitalisering av djurhållningssektorn med hjälp av betesdrift kan laddas ner via webbadressen www.hungryforaland.fi/sv/naturbeten.

Ålands Hushållningssällskap lanserar tillsammans med Ålands Producentförbund, Ålandsmejeriet, Dahlmans och Ålands Fåravelsförening en digital plattform för att underlätta förmedlingen av grovfoder och betesmark.

På Backa gård i Ekenäs skärgård har betesdriften pågått i flera hundra år. Många bönder känner dock inte till möjligheten att ingå miljöavtal – särskilt i skärgården. Det säger Tarja Lahtinen Collin som bor på Backa och arbetar som sakkunnig inom landskapsvård.

I dagens värld är det lätt att köra in på det pessimistiska spåret. Världsläget är osäkert och beredskapen är viktigare än någonsin, sjukdomstrycket ute i Europa har ökat markant och klimatförändringens effekter är oundvikliga. Ingen löser dessa utmaningar över en natt.

Förra hösten råkade fårproducenten Conny Englund i Pedersöre ut för ett nytt problem – korpar. De fridlysta fåglarna dödade sammanlagt 41 lamm genom att sticka ut ögonen på dem. Nu oroar han sig för den kommande betessäsongen.