Som andra sociala djur kan kor förmedla sitt välbefinnande genom sitt kroppsspråk. En kartläggning av kors kroppsspråk under vardagliga situationer är därför ett första steg mot ett tillförlitligt sätt att bedöma vilka känslor de upplever.
Det var I somras som den 31-åriga mjölkbonden Jorrit Postma i Longerhouw, Friesland i Nederländerna stod inför ett vägval. Före nyår måste han besluta om han minskar sin mjölkbesättning eller skaffar dyra fosforkvoter. Det senare förutsätter att han måste låna över en miljon euro, som banken vill ha tillbaka efter fem år. Att minska besättningen så att han har tillräckligt med fosforkvoter betyder åter att inkomsterna minskar och han får svårare att betala tillbaka sitt nuvarande lån på sammanlagt 1,5 miljoner euro. Det är de nederländska begränsningarna av fosforspridning som gör det svårt för honom. – Politikerna har kommit med halva löften om lättnader för unga bönder, men det är inte något jag kan vänta på, säger Jorrit.
Selektiv sintidsbehandling, SDCT, är ännu ingen vanlig metod. Enligt experter missar man där en chans att reducera fallen av mastit och samtidigt minska kostnader och användning av antibiotika.
Ivo Hermanussen driver en mjölkgård med sina föräldrar och sin bror i Beers, en liten stad vid gränsen mellan Tyskland och Nederländerna. Hur besättningen sköts spelar en stor roll i minskandet av antibiotikaanvändningen, säger den unga jordbrukaren.
Det man ska komma ihåg är att skogsägarna inte ensamma kan vara de enda som offrar sitt levebröd för att stävja klimatförändringen, utan bördan måste jämnas ut bland befolkningen, skriver Christoffer Hällfors i sin kolumn.
Det är viktigt att många medlemmar som är skogsägare är med på SLC:s kongress i november. Bo-Gustav af Hällström deltar för första gången.
Efterfrågan på industrins slutprodukter är mycket god och virkeshandeln i Finland livlig. Håller trenden i sig?
Det nystartade enmansföretaget SkogAx som samarbetar med Stora Enso i Finland har skapat ny konkurrens på den åländska virkesmarknaden.
På SLC Åbolands område debatteras hjortdjursbeståndets storlek och viltskadorna. Fyra åbolänningar berättar sin syn på hjortdjursfrågan.
Finlands viltcentral har beviljat ett rekordstort antal jaktlicenser på vitsvanshjort i Egentliga Finland, 12.667 stycken.
Det har blivit lättare att få ersättning för hjortdjursskador i skogen, men det har inte synts som en ökning i mängden ansökningar i Västra Nyland, säger skogsrådgivare Ragnar Höckerstedt.
Älgskadorna i Pörtom har varit relativt stora de senaste åren. Älgstammen bör minskas men tyvärr hamnar jägarna att undvika en del av områden med mycket älg. Orsaken skrivs vargar.
