Kalkonproduktionen i Finland är den renaste i Europa – så ren att inga djur syns till när man besöker Hemmanet i Sydösterbotten. På somrarna förs dock ängskalkonerna ut på bete – dem har Kristian Bengts haft i dryga tio år, och de utgör något av ett specialintresse.
Kristian Bengts är husbonde på Hemmanet – ett familjejordbruk där huvudinriktningen utgörs av kalkonproduktion. Gården ligger i Övermark i Sydösterbotten och omfattar även växtodling med hållbara jordbruksmetoder, som bland annat förser kalkonerna med vete- och havrefoder.
– Vi började föda upp kalkoner 1.999 och för dryga tio år sedan började vi med ängskalkonsproduktion – om somrarna brukar vi föda upp en flock på 1.500 kalkoner, berättar Bengts.
Ängskalkonerna ett specialintresse
Intresset för ängskalkoner uppkom i och med ett projekt som Bengts deltog i där man utredde möjligheterna för ekologiskt producerad kalkon. Free Range -systemet är populärt internationellt och Bengts började ta reda på hur kalkoner kunde föras ut på bete.
– När man talade med bekanta som är involverade i djurproduktion var de inte riktigt övertygade om min idé, men jag gav mig inte. Från slakteriet Länsi-Kalkkuna, dit vi fört våra kalkoner de senaste tjugo åren, gav man dock tummen upp.
Bengts initiativ ledde till att det byggdes en 10.000 kvadratmeter stor inhägnad för ängskalkoner på gårdens marker. Betesmarken omgärdas av ett bastant och högt staket som även är ingrävt i marken för att skydda mot olika rovdjur. Fågelskrämmor med ljud håller borta kajorna och det öppna åkerlandskapet skall hålla övriga fåglar på avstånd. Kalkonerna har även ett väderskydd, en odlingstunnel som ger foder och vatten samt ett baltorn som de kan klättra på.
– Produktionen har fungerat bra, och den största delen av kalkonerna säljer vi genom direktförsäljning på plats och via vår webbutik samt via reko. Främst inför julen är efterfrågan stor.
26.000 kalkoner per år
Den konventionella kalkonproduktionen sker i två kalkonhallar. På Hemmanet körde man första året med svarta och bruna kalkoner från Sverige, som är de ursprungliga, men övergick sedan till vita som är den ras som förädlats fram under efterkrigstiden då kunderna började begära mera estetiskt kött – dessutom är de vita kalkonerna större.
– Kycklingarna är dygnsgamla när de kommer till oss och det är viktigt att de från första början får vistas i en hall som är tillräckligt varm, dragfri och ljus. Kalkonerna kommer i två omgångar av 13.000 individer. De fyra första veckorna är de i vår äldre hall och sedan flyttas tupparna till en större vi byggde 2019, berättar Bengts.
I Finland finns det två ungdjursgårdar dit avelsmaterialet hämtas från England. Efter 23–24 veckor åker de vidare till olika äggproducenter varifrån äggen förs vidare till Länsi-Kalkkunas kläckeri där äggen vistas 28 dygn i kläckmaskin. När äggen kläcks sorteras kalkonerna av specialutbildade japanska könssorterare.
– Hönorna skickas till slakt vid 14 veckors ålder och tupparna vid 17 veckors ålder. Slaktvikten på en höna är 7 kilogram och på en tupp 13 kilogram. När hallarna åter är tomma rengörs och desinficeras de. Gödseln tar vi till vara för att använda på åkrarna
Sträng hygien i Finland
Bengts poängterar att hygiensystemen och regelverket i produktionen ligger på hög nivå både på Hemmanet och i Finland överlag. Både i hallarna och på ängen finns det slussar och skyddsutrustning som personalen måste använda sig av.
– Vi har en ren och trygg produktion, men det betyder tyvärr också att man inte får visa upp djuren för besökare.
Enligt Bengts ser situationen i det övriga Europa väldigt annorlunda ut, och risken för smittosamma sjukdomar är betydligt högre där vilket gör att kalkonerna vaccineras fullt ut.
– Man blir nästan mörkrädd när man åker ner till farmer i Centraleuropa och får se de medicinrum där kemikalierna pumpas in i djuren. Det är rutin där och en kontrast som borde lyftas fram mera i offentligheten
Det finns utrymme för fler kalkonproducenter i Finland
Kalkonproduktionen i Finland har enligt Bengts har varit ganska stabil, men en hel del kött importeras. Självförsörjningsgraden ligger på 60–65 procent.
– I dagsläget finns det ungefär 35 producenter i Finland, men många äldre slutar och det skulle nog kunna finnas utrymme för fler.
Men det handlar förstås om stora investeringar då man skall börja med kalkonproduktion. Bengts har själv två anställda som jobbar på gården, samt en extra arbetare som anställs under sommarmånaderna.
– Där var några tuffa år med Ukrainakriget då foderpriserna gick upp och köttpriset släpade efter eftersom industrin säljer kött så långt på förhand. Men priset korrigerade sig och ligger nu på en hyfsad nivå.
Godaste glassen på kalkonägg
Enligt Bengts finns det ett gott utbud på kalkon, och själv vill han gärna lyfta fram det naturella köttet eftersom det har en fin smak i sig, och är något han gärna äter till vardags med familjen.
– Men vi anpassar oss förstås enligt kundernas önskemål, och många vill ha rökt kalkon. Vi säljer också hela kalkoner som är enkla att lägga i ugnen.
Kalkonen kan också få andra ändamål. Under det första verksamhetsåret började ängskalkonerna värpa eftersom Bengts experimenterade med en längre uppfödningsperiod och de ljusa sommarnätterna ledde till oväntade resultat. Som bäst plockades 80 ägg på en dag, vilka sedan skänktes bort.
– Då kom det upp en veterinär som var ute efter ägg för att laga glass. Uppenbarligen görs den bästa glassen på kalkonägg!