Boskapsaveln tar ständiga kliv framåt — både vad gäller produktivitet, utsläpp och lönsamhet. Trots det anser Andreas Johansson från andelslaget Faba att avelns potential ofta förbises i debatten om husdjurssektorn.
Rent vatten är en förutsättning för all husdjursproduktion. Men krisberedskapen kunde vara bättre och längre avbrott i vattenförsörjningen skulle bli en stor utmaning. Det vill nu flera olika aktörer råda bot på – men för att komma framåt krävs samarbete.
Ett amerikanskt ekologiskt forskningsprojekt visar att tillväxten i de första åtta veckorna av mjölkraskalvens liv har betydelse för avkastningen. En ökad tillväxt på 100 gram/dag gav i genomsnitt 158 kg mer mjölk i den första laktationen, uppger Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
Helsingfors universitets och Honkajoki Oy:s projekt EtäPatoNa utvecklar fjärrpatologi för nötgårdar. I EtäPatoNa-modellen utför en lokal veterinär en obduktion på det avlidna djuret på gården, medan en patolog på distans följer med obduktionen via videokontakt. Patologen ställer i efterhand diagnosen på basen observationerna och inskickat provmaterial.
Våren 1995 kom jag för första gången i kontakt med salmonellasmitta. Baserat på prover tagna i slaktbilar började salmonellapositiva nötkreatursgårdar dyka upp på olika håll inom mitt praktikområde. Smittans ursprung visade sig senare vara foder från Koskenkorva foderfabrik, som levererat foder kontaminerat med Salmonella infantis till ett flertal gårdar, berättar pensionerade expertveterinären Olli Ruoho i sin kolumn.
Det sker betydligt fler investeringar i nya vallmaskiner nu i Sverige och Norge. Men Finland sackar efter. Bo Wallin, regionchef för McHale i Norden och Baltikum, förutspår dock en ljusning i antalet maskininvesteringar på sikt. Men det kommer att ta tid.
Export till 55 länder, produktionsanläggningar på Irland och i Ungern. Mycket har hänt sedan två bröder grundade McHale i mitten av 1980-talet. I dag är företaget en av världsledarna inom ensilagemaskiner. Ledorden är hållbarhet och kvalitet.
Ju flera besökare på gården desto bättre resonerar Andreas Trimborn, gåsuppfödare och jordbrukare i byn Schiefelbusch nära staden Bonn i Tyskland. På gården som han driver tillsammans med sina föräldrar finns gårdsbutik, café och rum att hyra.
På sikt blir det viktigare att hitta förmånliga alternativ till strötorv. En som gjort just det är dikoproducenten Ulf Kvikant i Karleby. Han har använt rörflen som strö i fem år och ångrar inte beslutet. Läs mer om Djurproduktion & mjölk i fredagens temanummer!
Det finns i dag extrema åsikter om hur våra skogar bör skötas. Men på en skogsdag på Bötomberget i Kristinestad var i stort sett alla överens: Genom ett aktivt och traditionellt skogsbruk gynnas också klimatet och landets nationalekonomi.
Höstens Metsätutka-undersökning som MTK lät Kanta TNS utföra gav ur primärproducentens synvinkel kanske en del överraskande resultat. I stället för skyddsvärden lyfte producenterna fram som skogsinnehavets viktigaste aspekt den ekonomiska säkerhetsfaktorn och virkesinkomsterna. Kan detta tolkas som att skogen är räddaren i den ekonomiska nöden som producenterna försatts i på grund av jordbruksnäringens dåliga lönsamhet? frågar sig Otto von Frenckell, styrelseordförande för Södra skogsreviret rf.
Med över fyrtio års erfarenhet av skogsarbete i Finland och Sverige flyttade Peter Ekholm, 61, från helfinska Reisjärvi i norra Österbotten till Åland för att jobba med plantskogsröjning för Ålands skogsvårdsförening.
