Finlands skogscentral har publicerat en ny karttjänst med information om skicket på Finlands enskilda vägar och deras broar. Med hjälp av uppgifterna på kartan kan väglag, användare av enskilda vägar och tjänsteleverantörer identifiera problem på vägavsnitten.
I egenskap av självaktiv skogsägare har Anders Örnmark i Tenala möjlighet till stor flexibilitet då han sköter sina skogar. Vattenvården och landskapsvården utgör centrala delar av drivningsplaneringen. En större mångfald i skogen skall ge både miljönyttor och en diversifierad portfölj inför framtiden.
Det nationella dataunderlaget över vattendrag som är känsliga för åtgärder inom skogsbruket är färdigt. Syftet med dataunderlaget är att hjälpa till att beakta vattendrag som är känsliga för åtgärder inom skogsbruket, redan i det skedet då man börjar planera skötselåtgärder.
Skogsägare kan tjäna pengar på att sälja kolkrediter och på Åland har ni alla möjligheter att lyckas! Det var i korthet skogsprofessorn Tomas Lundmarks budskap när han besökte öriket. Frågorna kring processerna är många och svaren inte glasklara, men Johan Mörn, ordförande för Ålands skogsvårdsförening, ser möjligheterna: Vi har hållit på i samma spår i evigheter – sågat plankor och sålt flis. Nu måste vi tänka i nya banor, säger han.
En ny utredning, som FCG Finnish Consulting Group har gjort på uppdrag av SLC och flera skogs- och lantbruksorganisationer, visar att begränsningar i skogsavverkningar skulle leda till mångmiljardförluster för Finlands ekonomi och hota tusentals arbetstillfällen.
Markanvändningssektorn har övergått från att ha varit en kolsänka till en kolkälla, vilket har väckt debatt om hur beräkningarna egentligen görs. Specialforskare Sakari Sarkkola, Naturresursinstitutet Luke, öppnar upp beräkningsmetoderna bakom resultaten, samt vilka motåtgärder som kunde vidtas.
Bioenergin är idag EU:s största förnybara energislag, men många klimatstrategier fokuserar främst på utveckling av andra energikällor. Nu visar en omfattande analys från bland annat Chalmers att biomassan är central för Europas möjligheter att nå sina klimatmål, eftersom den ger förutsättningar för både minusutsläpp av koldioxid och produktion av fossilfria bränslen och kemikalier. Om biomassan uteslöts från Europas energisystem skulle kostnaden bli 169 miljarder euro per år – ungefär samma som kostnaden för att utesluta vindkraft.
Drygt hälften av torvmarkerna i Finland nyttjas inom skogsbruket och en fjärdedel både av skogsproduktionen och skogstillväxten sker i torvmarksskogar. Myrarna reglerar halterna av växthusgaser i atmosfären, och cirka 80 procent av kolet i marken finns på torvmarker. Torvmarksskogarna är därmed viktiga för kolsänkan, men samtidigt är också utsläppen på torvmarkerna stora.
Virkeshandelns miljonveckor drog igång förra veckan. Virkeshandeln har, på grund av den korta vintern, under årets början varit livligare än i fjol. Gallringar som lämpar sig för sommaravverkning är särskilt eftertraktade.
Rätt markberedning, korrekt ståndort och tät uppföljning är nycklarna till en lyckad skogsföryngring. På Södra Skogsrevirets kontor på Kimitoön jobbar arbetsledare Johanna Sjölander med att säkerställa bästa möjliga start för de nya skogarna. I ett aktuellt försök testas granulatgödsling för att se om plantornas tillväxt kan förbättras. Läs mer om skogsbruket i fredagens temanummer Skogsägarna!
Lyckade skördar och en hög avkastning är fördelaktig för jordbrukaren, konsumenten, miljön och klimatet. Kolodling – eller kolinlagring – är begrepp som många jordbrukare är bekanta med. Men oavsett vad man kallar det, så ger goda odlingsmetoder många fördelar.
Våren är här! De första solstrålarna har värmt upp jorden och kickat igång växterna igen. Runt om oss samlar klorofyllglada blad energi från solskenet. Bland annat ängssvingel, timotej, svartkämpe, käringtand och rölleka är fullt upptagna med att bygga kolhydrater och sockerkedjor, tillverka aminosyror, proteiner och fetter – medan de samtidigt nådefullt ger oss syre att andas.
