Sockerbetsodlingen har fortfarande medvind när det gäller antalet nya odlare och utökade odlingsarealer. Antalet nya odlare har ökat kontinuerligt de senaste åren. I fjol ökade antalet med 159 till totalt 690 sockerbetsodlare i landet. Odlingsarealen steg till drygt 14.400 hektar.
Sockerbetsarealen fortsätter att öka också i år och väntas överstiga 15.000 hektar. Men antalet nya odlare är färre än i fjol. Hittills i år har 90 nya sockerbetsodlare slutit kontrakt med Sucros.
– De flesta finns i Österbotten, Satakunta och Tavastland, säger Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid Pro Agria Finska Hushållningssällskapet.
Han konstaterar att det finns ett ökande intresse för sockerbetsodling i Österbotten. Enbart i fjol noterades 23 nya sockerbetsodlare i Österbotten. I södra Finland däremot är intresset betydligt svalare.
I Åboland noterades i fjol ett fåtal nya sockerbetodlare och i Nyland endast två.
– Tyvärr är det svårt att få sockerbetsodlingen att ta fart i Nyland. Bortsett från Borgåtrakten, Tenala, Bromarf och Karis är Nyland en vit fläck på kartan i fråga om sockerbetsodlingar, säger Fritzén.
Hoppas på ökat intresse också i Nyland
Fritzén som också jobbar som sockerbetskonsulent vet inte vad det låga intresset beror på.
– Tydligen uppleverar man i Nyland att spannmålsodling fortfarande är lönsamt trots dagens låga priser, säger han.
Han hoppas att intresset för sockerbetor ökar också i Nyland.
– Man borde vakna nu när läget är bra och priset på betor är relativt högt.
I Åboland finns av tradition många sockerbetsodlare på Kimitoön. Där håller intresset också i sig, odlingsarealen har ökat stadigt varje år.
Däremot har Pargas och skärgården, det vill säga Väståboland, inga sockerbetsodlare för tillfället. Tidigare odlade man betor också i den regionen.
Fritzén säger att intresset för sockerbetor har varit stort inför årets odlingssäsong trots att producentpriserna har gått ner sedan i fjol.
Fortfarande möjligt att göra odlingskontrakt
– Efterfrågan på frön har varit stor, på bara en dag såldes frön för 6000 hektar. Men det finns frön i lager ännu och man har fortfarande möjlighet att göra ett odlingskontrakt.
Kontrakten med Sucros görs upp för ett år. Priset som odlaren får är 35 euro per ton, en minskning med sju euro jämfört med i fjol.
– Prisnedgången beror på att världsmarknadspriset på socker har sjunkit, säger Fritzén.
Priset på 35 euro per ton är ett garantipris där man utgår från att sockerhalten är 16 procent. Är sockerhalten lägre blir det avdrag, och är den högre betalar Sucros ett tillägg på garantipriset.
Bonussystem bundet till Sucros resultat
Man får också tillägg alternativt avdrag beroende på hur ren eller fri från mylla sockerbetsskörden är. I garantipriset utgår man från att renheten är 91 procent, det vill säga vid en skörd på 100 ton sockerbetor ska 91 procent bestå av enbart betor.
I avtalet ingår också ett bonussystem som är bundet till företagets resultat. Företaget förbinder sig att betala ett tillägg på garantipriset när vinsten ökar. Tillägget är 0,68 euro/ton för varje miljon som Sucros Group redovisar i vinst.
Garantipriset på 35 euro per ton är ett så kallat gårdspris. I branschavtalet betyder det att transportkostnaderna och renslastningskostnaderna ingår i priset om avståndet till företagets fabrik i Säkylä är högst 160 kilometer.
För längre avstånd betalar man fraktskillnaden själv samt frakten för myllan som transporteras till fabriken.
I fjol levererades nästan 70.000 ton sockerbetor till Sucros fabrik i Säkylä, mängden motsvarar 17.000 lastbilslass.
Fabriken har en produktionskapacitet på 100.000 ton socker. Branschen ger arbete och inkomst år över 1.000 personer.
Lönsammare än spannmål
Trots att priset på sockerbetor har sjunkit är sockerbetsodling fortfarande mycket lönsammare än spannmålsodling och odling av övriga grödor.
Under de 20 år som Fritzén jobbat i branschen och gjort upp kostnadskalkyler för gårdar med sockerbetsodling har han inte upplevt ett enda år där sockerbetorna gett ett minusresultat.
– Sockerbetorna ger ett resultat som är överlägset bättre än alla andra grödor. Resultatet bär upp alla andra grödor på gården, säger han.
Fritzén ser bara fördelar med sockerbetsodlingen.
– En fördel är att priset är fastställt på förhand till skillnad från spannmålsodling där prisrisken alltid är stor. Med sockerbetorna finns inga prisrisker. Sockerbetorna är dessutom torktåliga och är bra för växtföljden, säger han.
Ovanligt bra betskörd i fjol
Fjolåret var ett ovanligt bra år gällande sockerbetsskörden, medelskörden steg till 46,2 ton per hektar.
Utgående från denna skördenivå har Fritzén gjort upp en produktionskostnadskalkyl som visar att sockerbetorna ger en nettovinst på 1.300 euro/hektar.
– Det är ett bra resultat jämfört med spannmålsodlingen som ger en förlust på 200-500 euro per hektar, säger han.
Kalkylen baserar sig på en sockerbetsodling där arbetet med sådd och betupptagning getts ut på entreprenad.
– Det har blivit vanligare att man ger ut arbetet på entreprenad. Då behöver man inte själv investera i dyra maskiner. Det är också mycket tack vare den här möjligheten som fler odlare vågar satsa på sockerbetor, säger Fritzén.