De senaste åren har det byggts väldigt lite inom mjölkproduktionen i Österbotten. Men nu har det börjat röra på sig igen. I Forsby förstorar bröderna Fredrik och Daniel Forsell produktionen med en ny anläggning som när den står klar nästa år kommer inhysa närmare hundra kor till. Läs mer i fredagens LF-tema Bygg & Energi!
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
Tröskandet är i startgroparna i Österbotten. Trots att det ser ganska bra ut på åkrarna finns det mycket som oroar. Spannmålspriserna har sjunkit och oroligheter i världen bidrar till ett mycket osäkert läge, konstaterar ÖSP:s spannmålsutskott som förra veckan var på fältbesök.
På Mats Vesterlunds åkrar i Nagu ser sädesfälten finare ut än på länge. Den långsamma starten och hettan i juli har bidragit till en gynnsam mognad.
I Nyland och Kymmenedalen har det varit en gynnsam odlingssäsong. För många jordbrukare är det de facto den bästa under hela deras yrkeskarriär. Men på en del ställen blev ändå nederbörden för mycket. Speciellt korn och ärter har tagit skada i östra Nyland.
Spannmålets prisutveckling på börsen under det gångna året och följaktligen på vår lokala marknad i Finland har varit en besvikelse. Priset har sjunkit undan för undan, konstaterar SLC-ombudsmannen Rikard Korkman.
Innan den långvariga värmeböljan såg det riktigt bra ut för ärterna. Men hettan verkar ha tagit hårt på tillväxten, enligt Torolf Sjögård i Pjelax i Närpes. Nu hoppas han på sol och uppehåll så att han slutligen också kan tröska ärterna.
Det finns förutsättningar för en bra skörd. Det konstaterade Matias Rönnqvist på Caraway Finland inför årets kumminskörd. Inget är förstås säkert innan skörden är bärgad, men tack vare gynnsamt väder förutspår han högre hektarskördar än i fjol.
Efter en mycket bra skörd med närmare nio ton höstkorn per hektar ser åländske nötköttsproducenten och spannmålsodlaren Wille Dahlman, 50, fram emot alla tiders rekordskörd när han nu tröskar höstvete. Läs mer som spannmålsläget i fredagens temanummer!
För över 25 år grundades PEFC-certiferingen, till vilket cirka 83 procent av landets ekonomiskogar hör. Kriterierna uppdateras kontinuerligt och ett som man fäste uppmärksamhet vid utbildningstillfället i Närpes var kravet på skyddszoner mot vattendrag.
Också i år finns det möjlighet för åländska skogsägare att få pengar av landskapet för att frivilligt skydda värdefulla skogsmiljöer. Men i år kräver vi att de områden som skyddas ska gå att nå via land. Vi kommer också att vara strängare med att ansökningarna måste vara kompletta, förklarar naturvårdsintendent David Abrahamsson som handlägger ärendet vid landskapets social- och miljöbyrå.
Offentliga och privata aktörer har under de senaste decennierna byggt upp ett omfattande system för att trygga den biologiska mångfalden i ekonomiskogar. Åtgärder för att stödja biodiversiteten har blivit en etablerad del av skogsbruket, som ett resultat både av utbildning och en förändrad attityd inom sektorn. Särskilt under de senaste åren har den privata sektorn tagit en allt starkare roll i detta arbete, visar en utredning från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT.
Naturresursinstitutet Luke följer upp granbarkborren på olika håll i landet – men inte i Österbotten. Därför placerar skogsvårdsföreningen ut egna fällor på tre områden i landskapet för att få en bild av förekomsten.