Från och med den första augusti ansvarar Sebastian Baarman för den finländska marknaden hos svenska Väderstad. Baarman har en bred bakgrund inom lantbrukshandel och även Väderstads produkter är bekanta för honom från tidigare engagemang.
– Vi brukar ta emot barngrupper då och då, fastän vi har mycket arbete. Det säger Stefan Kastus i Vörå som tillsammans med sin fru Hannah senaste vecka bjöd in 4H:s matskola för ett guidat besökt till deras kålodlingar och djurgård. – Jag tycker det är viktigt att barnen får se hur det går till på en bondgård, säger han.
I det första avsnittet i poddserien ”Framtidsodlarna” möter lyssnarna kalkonuppfödaren Kristian Bengts i Övermark, Närpes. Han valde att satsa på nischen kalkoner och han har i dag cirka 28.000 stycken, som föds upp både traditionellt och i form av frigående ängskalkoner.
Den afrikanska svinpestens framfart i Kina har allvarligt drabbat landets inhemska grisproduktion. Kineserna försöker därför kompensera bortfallet genom att satsa på en massiv import och eventuellt också grisproduktion utomlands.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC står jordbruket för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. Näringen har fått en stämpel som klimatbov. Men det är inte hela sanningen, skriver forskaren Per Frankelius i en artikel i tidskriften Agronomy Journal.
EU-kommissionen räknar med en tydligt reducerad veteskörd för säsongen 2020. Den senaste EU-prognosen från den sista juli utgår från att veteproduktionen backar med 10,5 procent jämfört med 2019.
Det nya spannmålsåret 2020/21 och den kommande skörden av huvudspannmålsslagen (vete, råg, korn och havre) inleds med märkbart förstärkta ingående spannmålslager (+0,4 miljoner ton, totalt 1,2 miljoner ton) jämfört med föregående spannmålsår 2019/20, som nyss avslutades (1.7.2020), noterar ombudsman Rikard Korkman.
Sommarens varierande väder har gett utslag i ojämn mognad av bestånden. I sydligaste Finland och Södra Österbotten är bestånden 7-10 dygn senare i utvecklingen än normalt, på andra håll har bestånden utvecklats normalt, skriver ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Ovanligt många spannmålsfält i Österbotten skiftar i grönt. Det beror på att nya skott började växa efter torkan i juni och de ihållande regnen i juli. Jag har aldrig sett så här mycket gröna skott, säger växtodlaren Torolf Sjögård som är orolig för årets spannmålsskörd.
Spannmålsodlarna står inför svåra beslut inför skörden på grund av den rikliga förekomsten av grönskott. Inga alternativ är bra, säger Bengt Eklund, ordförande för ÖSP:s spannmålsutskott, som hade möte förra veckan.
I Nyland har det varit en vädermässigt varierande odlingssäsong. Maj månad var mer genomsnittlig med nederbörd, men också längre perioder med uppehåll, juni alltför torr och varm och juli igen regnig. Nya rotskott gör att bestånden är speciellt ojämna just nu. Givetvis finns det ändå vissa skillnader också inom landskapet. Läs mer i veckans Spannmålstema!
Bedrövligt. Så sammanfattar Kurt Ekström i Simonby i Pargas odlingssäsongen, åtminstone för spannmålens del.
