NTM-centralen har besvärat sig mot två utvidgningar av djurstall i Kronoby. Det efter att den kommunala tillståndssektionen gett grönt ljus. Orsaken är en ny förordning, som bidragit till striktare tolkningar som medför utmaningar för producenter som vill satsa.
– Det här var knappast tanken med den nya förordningen – att en myndighet börjar överklaga en annan myndighets beslut. Var ska man bedriva och satsa på jordbruk om inte i landsbygdsområden där det finns utrymme, frågar sig Ulf Stenman, tillförordnad kommundirektör i Kronoby.
I år har två separata utvidgningar som omfattar nötkreatursuppfödning godkänts av tillståndssektionen, som är miljövårdsmyndighet, i Kronoby kommun. Men över de båda ärendena har Närings- trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten anfört besvär till Vasa förvaltningsdomstol.
Det innebär i värsta fall att det kan ta upp till två år innan ärendet är färdigbehandlat i förvaltningsdomstolen.
– Det handlar om privatföretagare som satsar på framtiden och vill utvidga, men nu kan de här planerna fördröjas med upp till två år, vilket kan ställa dem i ekonomiska trångmål. Det är inte okej enligt mig, säger Stenman.
Svårare att hitta medelväg
Orsaken till att det har blivit så här är en ändring av miljöskyddslagen som trädde i kraft i februari 2019. Det gjorde att miljötillståndsförfarandet för djurstall ersattes av ett anmälningsförfarande. Efter ändringen har tillståndssektionen i Kronoby behandlat och godkänt tre ärenden, varav NTM-centralen har besvärat sig mot två av dem.
– Som jag ser det bidrar anmälningsförfarandet till striktare tolkningsmöjligheter. Förr var det lättare att hitta en medelväg, men det nya anmälningsförfarandet gör det svårare, säger Karin Björkgård, miljövårdssekreterare i Kronoby.
Det hon syftar på är bland annat att den nya förordningen har inskrivna avståndskrav. Utgående från en fastställd djurmängd och typ av gödsellager finns ett tydligt avståndskrav till närmaste grannar. Så var fallet inte tidigare.
– Tidigare kunde vi bättre ta i beaktande faktorer som avstånd och djurmängd och det fanns en skala man utgick från. Då var det lättare att se helheten och det systemet fungerade bra genom åren. Nu enligt den nya förordningen finns ett upplägg som inte går att tillämpa i praktiken och kombinationer av faktorer som inte alltid överensstämmer med verkligheten, menar hon.
Hon nämner som exempel antalet djurenheter som nu är uppdelade i intervaller. Har en gård 540-809 djurenheter (en mjölkko motsvarar 10,8 djurenheter) och flytgödsellager med skorpbildning bör avståndet till närmaste granne vara 150 meter. Men råkar djurenheten vara 810, det vill säga i praktiken en tiondels ko till, ökar minimiavståndet till närmaste granne med 50 meter.
– Det är det här som gör det så svårt. Förr hade vi ett intervall där förhållandena kunde vägas in och vi kunde beakta verkligheten och helheten.
I tillståndssektionens avgörande har man eftersträvat att också beakta lokala förhållanden och omständigheter som varierar från fall till fall. Men det gick alltså NTM-centralen emot.
– NTM-centralen anser att förutsättningar för avvikelse från minimiavstånden inte finns, varvid en utvidgning med ansökt djurmängd på ifrågavarande platser inte är möjlig och tillståndssektionens beslut bör upphävas, förklarar Björkgård.
Blir svårare att utvidga
Hon menar vidare att NTM-centralens linjedragning medför nya utmaningar för djurbönderna. Krav på större enheter för att få lönsamhet i verksamheten är ett faktum idag och det fordrar stora investeringar.
Det finns fortfarande unga bönder som vill satsa på mjölk- och köttproduktion, samtidigt som konsumenterna frågar efter inhemska och närproducerade livsmedel.
– Det är därför problematiskt då det nya regelverket gör det svårare för djurbönderna att utveckla sin verksamhet i en lönsam riktning. Detta på platser där jordbruk och djurhållning har bedrivits i många generationer, och där bosättningen är relativt gles.
– Då det samtidigt är tillåtet att på samma område bedriva annan verksamhet som tidvis också kan medföra luktolägenhet, men som inte är tillstånds- eller anmälningspliktig, till exempel gödsellagring och -spridning, förefaller det oskäligt att djurbonden inte tillåts utveckla sin verksamhet, säger hon.
Tillståndssektionens avsikt har aldrig varit att tillåta utvidgning hur som helst, utan man har ställt stränga krav på åtgärder som måste vidtas för att säkerställa att verksamheten inte medför oskälig olägenhet för grannarna. Men det är alltså här som NTM-centralen har haft en annan tolkning, och ansett att åtgärderna inte är tillräckliga.
Både Björkgård och Stenman poängterar att de inte ifrågasätter NTM-centralens besvär.
– Nu får NTM-centralen prövat ärendet och det är inte problemet. Det som vi däremot ifrågasätter är om den här ändringen har gjort processen smidigare? Att myndigheter börjar överklaga andra myndigheters beslut kan inte ha varit lagstiftarens mål, säger de.
Björkgård har diskuterat den nya förordningen med kolleger i andra kommuner. De har inte haft liknande fall, men arbetsmängden för de kommunala tjänstemännen har ökat.
– Vi trodde det skulle bli smidigare men jag vet om kolleger i andra kommuner som rapporterar om ökad arbetsmängd med dylika ärenden. Det har definitivt inte blivit smidigare och vi delar alla samma oro för utvecklingen, säger hon.
Mycket beklagligt
Enligt Mats Nylund, styrelseordförande för SLC, var tanken med den nya förordningen som trädde i kraft den 2 februari 2019, att påskynda och underlätta processerna kring miljötillstånden. Men exemplen från Kronoby visar att det gick precis tvärtom.
– För de kommunala tjänstemännen verkar den nya förordningen ha gjort arbetet svårare och till på köpet måste NTM-centralen besvära sig för att de anser att kommunerna gjort fel. Det var nog inte alls tanken med den nya förordningen, säger han.
Målet med den nya förordningen var också att frigöra resurser från andra myndigheter eftersom behandlingen av ärenden tidigare tog för länge.
– I och med att ärenden med mer djurenheter kunde behandlas på kommunal nivå var tanken att resurser skulle frigöras från andra myndigheter som Regionförvaltningsverket. Och att ärendena skulle behandlas snabbare eftersom kommunernas behandlingstid för miljötillstånd har varit mycket kortare än regionförvaltningsverkens.
– Men i praktiken verkar det inte ha blivit så heller för nu verkar ju NTM-centralen inte lita på kommuner som en tillståndsmyndighet, säger Nylund.
Han tycker inte heller det är bra att myndigheter börjar överklaga varandra.
– Det är jag väldigt kritisk till och ett gissel som aktualiserades under förra riksdagsperioden. Vi borde komma ifrån ett system där en myndighet överklagar en annan myndighets beslut för det skadar medborgarnas rättssäkerhet.
Att nu husdjursproducenter som vill expandera verksamheten hamnar i kläm tycker Nylund är beklagligt.
– Det är mycket synd att så har skett nu. Nu måste det utredas om bristen är i lagen eller förordningen eller vad det handlar om. En sak står klar och det är att det inte har varit lagstiftarens vilja att det skulle bli så här, säger Nylund.