Varmgång i blandfoder är ett problem på många gårdar. Problemet förvärras sommartid och förorsakar näringsförluster, minskat foderintag och försämrad produktivitet. Arja Seppälä utredde i sin doktorsavhandling vilka faktorer som inverkar på värmestegring i blandfoder och sätt att bromsa fördärvelsen.
Idisslare utfodras ofta med blandfoder som innehåller både fuktiga och torra foderkomponenter sammanblandade till en jämn massa. En sådan blandning erbjuder gynnsamma förhållanden åt nedbrytande mikrober, när temperaturen är lämplig för mikrobernas tillväxt.
– Om en enda av de foderkomponenter som tillsätts i blandningen har dålig hygienkvalitet, växer antalet nedbrytande mikroberna stort, säger Arja Seppälä i ett pressutskick. Som en följd av mikrobernas ämnesomsättning skapas värme och försämringen märks vanligtvis genom att fodret värms upp spontant.
I Finland utgör vallensilage oftast största delen av blandfodret. Därför är ensilaget som ingår i blandfodret den mest betydande faktorn som påverkar värmestegringen i blandfoder.
Mikrofloran påverkas med konserveringsmedel, som tillsätts i vallskörden i samband med ensileringen. Ensilagets konserveringsmedel inverkar kraftigt på blandfodrets stabilitet, skillnaden mellan olika medel gällande blandfodrets stabilitet är 13-82 timmar.
– Ensilagets stabilitet utan andra blandfoderkomponenter är ensamt bättre än när ensilaget är i blandfodret, så även andra foderkomponenter påvekar blandfodrets hållbarhet. Som mest är ensilagets stabilitet till och med 12 gånger längre jämfört med blandfodrets stabilitet, säger Seppälä.
I samband med blandningen av foderkomponenterna kan man tillsätta konserveringsmedel för att bromsa blandfodrets försämring. Vanligtvis är de här produkterna organiska syror och deras saltvarianter och de kan vara antingen i vätskeform eller fasta.
I blandfodret i samband med blandningen tillsatta konserveringsmedel ökade stabiliteten 1,5-41 timmar beroende på utgångslägets mikrobiologiska nivå och mängden använt konserveringsmedel. En svag hygien försämrade blandfodrets stabilitet betydligt och försvagade också effekten som uppnåddes genom att tillsätta konserveringsmedel.
En liten mängd jäst, under 1.000 koloniformande enheter (cfu) per gram, hade samband med god stabilitet. Blandfodrets stora jästmängd (över 100.000 cfu/gram) och därmed följande värmestegringskänslighet kan bero på en enskild komponents, till exempel mäskens, höga jästhalt eller ensilagets jästsvampar. Utöver jästsvamparna kan även aerobiska bakterier påverka värmeuppgången i blandfoder, för i aerobiskt förfallen ensilage var mängden aerobiska bakterier över en miljard cfu per gram.
Försöken i samband med Arja Seppäläs doktorsavhandling gjordes vid Naturresursinstitutet. Forskningen finansierades av Hankkija, Kemira (numera Eastman) och Norra Österbottens NTM-central. Arja Seppälä verkar i dag som expert inom foderkonservering vid Eastman.
Avhandlingen “Controlling aerobic stability of silage based total mixed rations" hittas här.