I juli publicerade EU-kommissionen sitt förslag för unionens framtidsbudget, den så kallade fleråriga finansieringsramen MMF 2028-2034. Finansieringen skall enligt propositionen utökas från 1.200 till 2.000 miljarder euro.
– Vi talar om en kraftig höjning som nog kom som något av en överraskning, berättade Martti Patjas, konsultativ tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet, då han under fullmäktigemötet redogjorde för jordbrukets framtida finansiering.
– Vi ser tilläggssatsningar särskilt gällande konkurrenskraft, investeringar, säkerhet och försvar. Finansieringsstrukturen förändras avsevärt, och syftet är att förtydliga och förenkla de olika fonderna och programmen inom unionen, berättade Patjas.
I fortsättningen kommer det att finnas tre fonder: nationella och regionala partnerskap (NRPP) där CAP-planen ingår, europeiska konkurrenskraftsfonden samt instrumentet för ett globalt Europa.
15 procent lägre stödnivåer
CAP-planen omfattar en egen kvot på 294 miljarder under perioden 2028-2034, varav Finlands andel uppgår till 4,8 miljarder euro.
På årsbasis handlar det därmed om en stödminskning på 15 procent i jämförelse med innevarande period.
Patjas redogjorde även för statsrådets synpunkter gällande den föreslagna finansieringsramen.
– Man stöder de allmänna prioriteringarna i förslagen, men anser att finansieringsramen är för omfattande, vilket i klarspråk betyder att Finland betalar mera än tidigare.
CAP-planens pelare fälls
I kommissionens CAP-förslag slopas de traditionella pelarna I och II samt CAP-planens egna jordbruks- och landsbygdsfonder.
– Direktstöden och landsbygdsutvecklingsåtgärderna finansieras inte längre separat, utan i fortsättningen skall åtgärderna inom jordbruket och dessas finansiering utgöra en tydligare helhet, förklarade Patjas.
De viktigaste stödinstrumenten blir dock kvar. De centrala delarna av det ”inkomststöd för jordbruket” som utgör den största öronmärkta kvoten inom CAP-planen består av degressivt arealbaserat inkomststöd (tidigare basinkomststöd), produktionskopplat stöd, kompensationsbidrag, miljö- och klimatåtgärder, stöd till små gårdar, stöd till riskhanteringsverktyg, investeringsstöd för jord- och skogsbruk, stöd till unga jordbrukare och stöd för avbytarservice.
– Avbytarservicen är frivilligt för medlemsstaterna och hotar inte vårt nationella system. Men kanske kan vi få nytta av det eller utveckla våra egna arrangemang. Det är också oklart vad riskhanteringsverktyget kan användas till i praktiken.
Ekosystem och miljö- och klimatåtgärder kommer att bilda en ny helhet. Minimikraven ersätts med ”ansvarsfull gårdsskötsel” (Farm Stewardship).
– Stöd skall dessutom i första hand betalas till aktiva jordbrukare och exempelvis ser vi en avgränsning av pensionärer från det arealbaserade inkomststödet före 2032. Här är detaljerna fortfarande oklara.
Slutgiltiga budgeten ännu oklar
Patjas påpekade att förhandlingarna om finansieringen kan bli en lång och svår process eftersom det finns politiska intressen som går isär mellan olika länder och olika syn på hur budgetramen borde byggas.
Utgångspunkten presenteras dock som ett försök att förtydliga stöden och minska jordbrukarnas administrativa börda.
– Medlemsländernas EU-finansieringsbelopp är tills vidare öppna och den totala finansieringen klarnar därmed senare.