Handlingsplanen väckte samtal om Landsbygdens Folk, skogsvårdsföreningarnas representation och framtida mandatperioder.
Under den andra dagen av SLC:s fullmäktigemöte behandlades handlingsplanen för organisationens utvecklingsarbete. Planen hade varit ute på remiss fram till september och resulterat i 21 utlåtanden. Efter redigeringar fastställde styrelsen handlingsplanen den 22 oktober.
Under fullmäktigemötet gav ledamöterna ytterligare synpunkter och kommentarer.
Diskussionerna berörde bland annat Landsbygdens Folk, skogsvårdsföreningarnas representation samt behovet av att eventuellt införa mandatperioder för förtroendeuppdrag.
Heldigital LF skymtar vid horisonten
Som en del av handlingsplanen utreds medlemstidningarnas framtid. Utgivningen av Landsbygdens Folk i pappersform utgör en betydande kostnad, vilket gjorde tidningens långsiktiga format till en central fråga.
En bred samsyn rådde om medlemmarnas uppskattning av tidningen, men samtidigt konstaterades att pappersmediets framtid är osäker.
– Efter tio år kommer inte många papperstidningar att finnas kvar. För att skynda långsamt har vi beslutat att ge ut två nummer endast i digital form nästa år, inledde Mats Nylund.
Fullmäktigeordförande Kristian Westerholm underströk att läsarnas förtroende måste värnas även vid en digital omställning.
Henrik Holm framhöll att han själv redan övergått helt till digital läsning eftersom pappersprenumerationer är dyra.
– Om vi går in för detta kan inte LF längre vara en tidning som utkommer på fredag och läses en gång. Den måste vara ständigt uppdaterad med de färskaste nyheterna.
Även Jan Salmén uttryckte liknande erfarenheter.
– Det är livsviktigt att det blir en förändring på LF, både av ekonomiska skäl och för att kunna förmedla vårt budskap på ett modernt sätt.
Tomas Långgård manade samtidigt till förnyelse med eftertanke.
– Jag tycker inte att vi ska gå för hårt åt LF eftersom många av våra medlemmar värdesätter den väldigt högt. Det brukar sägas att den är värd hela sin förlust.
Skogsvårdsföreningarnas representation växer till sig
Otto von Frenckell, ordförande för Södra Skogsreviret, tog upp LF:s framtid som ett led i den större frågan om skogsvårdsföreningarnas representation inom SLC.
– Tidningen är för dyr på sikt, och medlemmarna borde nog styras mot en mera digital version som uppdateras frekvent. Jag föreslår också att digitala LF skulle låsas upp för de skogsvårdsföreningsmedlemmar som är intresserade.
Från årsskiftet blir von Frenckell fullvärdig ledamot i SLC:s styrelse, vilket ger skogsvårdsföreningarna en ny form av representation.
Han betonade dock att föreningarna sett till medlemsantal fortfarande är underdimensionerade i organisationens beslutsstruktur.
– På grund av SLC:s styva stadgar har vi ingen möjlighet att få en presidieplats. Ambitiösa personer på skogssidan har i dagsläget ingen möjlighet att nå en vice ordförandeplats.
Enligt Westerholm är detta något som bör ses över.
– Det här är något av ett gjutfel i våra stadgar, och något som styrelsen borde fundera på.
Lantbrukshandelskammare väcker nyfikenhet
Mötet berörde även möjligheten att grunda en finlandssvensk lantbrukshandelskammare, ett initiativ som ingår i handlingsplanen. Nylund påpekade att liknande takorganisationer finns i andra länder och ger sektorn en tydligare gemensam röst.
Holm uttryckte en måttfull tvekan.
– Vi ska gå väldigt försiktigt fram för det finns många olika viljor och varierande ekonomi och förtroendekapital inom olika organisationer. Inte motsätter jag mig egentligen, men jag motsätter mig idag.
Westerholm ansåg däremot att det är viktigt att undanröja onödiga hinder och dra nytta av den kompetens som finns.
– Om vi skulle börja från noll i dag hade vi nog inte byggt upp separata organisationer.
von Frenckell välkomnade tanken, men betonade att processen måste ske utan att splittring riskeras.
– Någon gång skall fröet sättas och gro och beroende på förhållandena så gror det sedan långsammare eller snabbare.
Mandatperioder och föryngring
Avslutningsvis diskuterades möjligheten att införa mandatperioder för förtroendevalda.
Nylund påpekade att rotationsprincipen har för- och nackdelar. Holm ansåg att föryngring är eftersträvansvärt och att mandatbegränsningar kunde öppna dörrar för yngre krafter.
Farhågor lyftes samtidigt om risken för åldersdiskriminering och om att tappa erfarna förtroendevalda – eller till och med yngre personer som gjort viktiga insatser.
– Det finns ju också duktiga 30- och 40-åringar, och om de måste gå efter en viss period är det ju skadligt, sade Kjell Utfolk.
Förslaget uppfattades ändå som något styrelsen bör utreda vidare.
Westerholm och Nylund avslutade mötet med att tacka fullmäktige för konstruktiva diskussioner. Nylund meddelade att arbetet fortsätter till våren.
– I april ska vi se om vi inte tagit fram en trafikljusmodell som ger en överskådlig bild av hur långt vi kommit i de olika frågorna.