SLC:s förbundsfullmäktige tog vid sitt höstmöte i Vanda i tisdags kraftigt ställning för att kollagret och kolsänkan är markägarens egendom.
Enligt gammal hävd, allemansrätten, har alla och envar rätt att röra sig i skog och mark samt plocka bär och svamp. Kollagret däremot omfattas inte av allemansrätten, fastslår SLC:s fullmäktige.
Precis på samma sätt som marksubstans, grus och sand tillhör markägaren, hör också det kol som är bundet i marken och trädbeståndet till markägaren, understryker SLC:s fullmäktige.
– Det råder inget som helst tvivel om att åkerns grödor och skogens träd är markägarens egendom. Kolet binds uttryckligen i levande växter, träd och grödor, och kan inte juridiskt tillhöra någon annan än markägaren, slår SLC:s styrelseordförande Mats Nylund fast.
Vill vara med i klimatarbetet
Markägaren kan, såväl inom jordbruk som skogsbruk, med olika skötselmetoder, åtgärder och investeringar få till stånd en större kolsänka. Hur olika metoder inverkar på kolbindningen är något vi kan lära oss ännu mer om.
Här behövs såväl forskning som utvecklingsarbete och insatser av markägarna. Därför är det inte mera än rätt att markägaren också är den som äger kollagret och kolsänkan, framhåller SLC:s fullmäktige
– De finländska skogsägarna investerar årligen 300 miljoner euro i skogsvårdsåtgärder för att säkra skogens tillväxt. Jordbrukarna producerar mat på våra åkrar och genom förbättrade odlingsmetoder kan vi öka markens kollager, säger SLC:s fullmäktiges vice ordförande Niclas Sjöskog.
De finländska jord- och skogsbrukarna vill vara med i klimatarbetet och har bland annat via SLC:s miljöprogram (https://slc.fi/miljoprogram) förbundit sig att verka för Parisavtalets målsättningar. Jord- och skogsbruk är de enda näringar som binder kol och på det sättet konkret bidrar till att stävja klimatförändringen. De senaste tio åren har markanvändningssektorn bundit mera än en tredjedel av Finlands alla klimatutsläpp, understryker SLC:s fullmäktige.