Skogsbruk EU Opinion

Skogsägaren ännu utan
hållpunkt i klimatdebatten

Naturresursinstitutet Luke har räknat om sin referensnivå på skogens koldioxidekvivalenter 2021-2025. Referensnivåerna behövs enligt EU:s förordning gällande markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, också känd som LULUCF. De nya siffrorna, kolsänkorna, är minus 21,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år utan träprodukter och minus 27,64 miljoner ton, när man räknar med träprodukterna.

Den nya beräkningen är en följd av EU-kommissionens granskning från i somras och konsultationer med kommissionen under hösten. De tidigare beräkningarna ifrågasattes också inom forskarkåren här hemma i somras.

Naturresursinstitutet har försökt beakta de aspekter som det finns tillgänglig information om. Beräkningarna har också utförts i samarbete med andra forskare. Bland de viktigaste frågorna åtminstone för EU torde finnas att de nya beräkningarna synkroniserar med den så kallade växthusgasinventeringen.

Ur skogsbrukarsynvinkel noterar man att de nya siffrorna är mindre än dem som Finland lämnade till kommissionen för ett år sedan. Då var referensnivån minus 27,88 miljoner ton koldioxidekvivalenter utan träprodukter och 34,77 miljoner ton med trädprodukter. Även det uppskattade uttaget av stamvirke har sjunkit jämfört med tidigare, det är nu 76,7 miljoner kubikmeter årligen jämfört med tidigare 83,1 miljoner kubikmeter.

Fastän man gjort ett grundligt arbete och försökt beakta alla aspekter, så är beräkningen fortfarande förknippad med stor osäkerhet. I det sammanhanget är det viktigt att siffrorna handlar om summan av aktiviteter i hela landet, inte om en enskild skogsägare avverkar eller låter bli.

Både ministeriets tjänstemän och naturresursinstitutets forskare är måna om att siffrorna handlar om beräkningar, och den beräknade referensnivån baserar sig på perioden 2000-2009. 

Virkesuttaget har ökat sedan bottenåret 2009, men det har också skogens tillväxt.

Från skogsägarhåll hade vi kanske nästan hoppats på en sorts konkret gräns för vad vi kan ta ut ur skogen inom hållbara ramar. Nu kunde inte forskarna lägga fram en sådan. Kanske man inte kan dra en sådan gräns enligt den kunskap vi har i dag.

Men det betyder tyvärr att det uppslitande käbblet mellan skogsägarnas och miljöorganisationernas representanter fortsätter. Så var inte heller Finlands naturskyddsförbund sen med att nagelfara de nya beräkningarna: Förbundet stöder sig på den beräkning statistikcentralen kom ut med förra veckan, som visar på en mindre kolsänka 2018 jämfört med året före. Den beräkningen är en uppdatering av växthusgasinventeringen.

– Kolsänkorna har alltså redan rasat ihop, säger naturskyddsförbundet i ett pressmeddelande, och blandar in både virkesuttag och kalhyggesdiskussionen i sina slutsatser. Naturskyddsförbundet ser däremot bort ifrån att också tillväxten i skogen har ökat, vilket den knappast kommer att göra, ifall vi radikalt går och ändrar gängse metoder i skogsbruket.

Som enskilda skogsägare vill vi faktiskt ta ett ansvar. Vi vill vara omtyckta i vårt samhälle så som de flesta andra, det är en naturlig mänsklig egenskap.

Som hittills är det i alla fall tryggast att följa instruktörens råd i vår skogsvårdsförening.