Jord- och skogsbruksministeriet lämnade på måndagen lagförslaget om stamvårdande jakt på remiss. Tanken är att inleda jakten i januari-februari 2022 och att den skulle omfatta tjugo vargar från fyra olika flockar utanför renskötselområdet. Det är en mycket moderat kvot, men det är en viktig öppning för stamvårdande jakt på ett vilt som i praktiken saknar naturliga fiender (förutom människan) och som inte haft en så här stark stam i Finland på i varje fall hundra år.
Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) har lagförslaget förberetts länge och grundligt för att det ska klara av en rättslig granskning. Leppä framhåller vidare att den stamvårdande jakten är ett samhälleligt beslut, just med hänvisning till de effekter en exceptionellt stark vargstam har. Enligt Leppä utsätts vargstammens existens inte heller för någon fara på grund av den här planerade och relativt moderata jakten.
Jord- och skogsbruksministeriet har nu gett Naturresursinstitutet Luke i uppdrag att ta fram ett referensvärde för en tolererbar nivå för Finlands vargstam. Referensvärdet ska beskriva populationsstorleken på vargstammen och vara det redskap med vilket man kan hålla stammen på en tolererbar nivå på lång sikt. Det demografiska referensvärdet kommer förstås att beakta stammens storlek, men också strukturen, könsfördelningen och revirens geografiska fördelning.
Genetisk variation klarar ett sådant här referensvärde inte av att beakta. Då man fastställer referensvärdet uppskattar man också hur stor risken är för att vargstammen blir mindre än den minsta nivån för att vara livskraftig. Man bedömer att risken ska vara 10 procent med det referensvärde som fastställs. Med referensvärdet som fastställs kommer alltså risken för att vargstammen skulle utrotas i Finland att vara liten, för att inte säga mycket liten. 10 procent är också den risknivå som det internationella naturskyddsförbundet IUCN använder för varg i sin översikt av utrotningshotade arter.
Alla är ändå inte lika tillfreds med den stamvårdande jakten som minister Jari Leppä. Miljöminister Krista Mikkonen (Grön) anser att beslutet om den stamvårdande jakten på varg är beklagligt och att människan och vargen måste klara av att leva sida vid sida i Finland. Mikkonen framhåller att stamvårdande jakt på varg har testats i Finland 2015-2016. Enligt Mikkonen kan ändå inte försöket anses lyckat eftersom det minskade på stammen rejält då det beviljades för mycket licenser.
Vargflockarna splittrades, vilket ledde till att flera enskilda individer rörde sig nära bebyggelse där de sedan sköts med undantagslov. Det här misstaget ska vi inte göra på nytt, säger Mikkonen. Hon efterlyser också dialog med lokala aktörer och mer vargforskning.
På SLC:s verksamhetsområde har vi i allra högsta grad erfarenheter av vargen. I Raseborg och Ingå i västra Nyland har enskilda individer setts stryka omkring nära bebyggelse, men också rivit får till döds. I Österbotten har människor likaså upplevt otrygghet på grund av att vargen rört sig nära bosättning och småbarns skolväg. För vår näring är det ändå de upprepade angreppen på fårfarmares får som utgjort ett verkligt gissel. ÖSP:s fårutskotts ordförande, riksdagsledamot Anders Norrback (Sfp) är en av de utsatta farmarna och han har drivit frågan om stamvårdande jakt aktivt, både utanför och i riksdagen.
Det som vi nu behöver är en stamvårdande jakt som håller vargstammen på en tolererbar nivå för bosättning och djurhållning, bygger man upp ett samhälle måste man också ta ansvar för det. Dessutom behöver vi också en konstruktiv och bred samhällelig diskussion om vargen i det här landet där inte minst de regionala aktörerna involveras, just på den specifika punkten har minister Krista Mikkonen rätt. Ingen är ute efter att utrota vargen i Finland.