EU-kommissionen, rådet och parlamentet har lagt sina CAP-förslag på bordet. Nu borde trepartsmanglingarna i EU stökas undan med fart, men den eskalerande coronakrisen kan allvarligt försena samtalen. Trilogen kan dröja långt in på nästa år.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle

Viktiga steg mot en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP27, har tagits i EU. SLC:s fullmäktige påminner om att jordbrukets viktigaste uppgift är att producera mat med hög livsmedelstrygghet för jordens växande befolkningen. De viktigaste målsättningarna för jordbrukspolitiken är enligt SLC att trygga förutsättningarna för en hållbar och lönsam jordbruksproduktion i Finland.
EU-jordbrukets takorganisationer Copa och Cogeca går ut med kraftiga argument gentemot miljöorganisationer som hävdar att EU-parlamentets CAP-förslag är en gröntvätt, d.v.s. ett försök att utan orsak marknadsföra CAP som miljövänlig.

EU-parlamentet förespråkar ett produktskydd för mjölk och mejeriprodukter. Enligt parlamentet ska sojadrycker fortsätta att heta sojadrycker. Begreppet mjölk får inte användas i sammanhanget.

Efter en lång omröstningsvecka antog EU-parlamentet senaste fredag ett eget kompromissförslag till nästa CAP. Parlamentet reserverar hela 30 procent av stöden för ekosystemen medan medlemsländerna vill begränsa andelen till 20 procent.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA har följt tillhandahållandet av lantbruksföretagarnas företagshälsovård med hjälp av gårdsbesöksregistret. Det gamla gårdsbesöksregistret ersattes i oktober med en ny företaghälsovårdsapplikation som gör det möjligt för lantbruksföretagaren att inta en aktivare roll i bedömning och utveckling av sina arbetsförhållanden.
I regeringens sjunde tilläggsbudget reserveras tilläggsfinansiering på 16,1 miljoner euro för naturvårdsarbete, meddelar Miljöministeriet. Av detta belopp har 11 miljoner euro reserverats för miljöministeriets moment och 5,1 miljoner euro för jord- och skogsbruksministeriets moment.

Lantbrukarparet Sonja Ek-Johansson och Andreas Johansson på Rinnanbäck gård investerade i en toppmodern ladugård. De fördubblade antalet kor på mjölkgården, utvecklade för gården passande kretslopp och tog i bruk de senaste teknologiska innovationerna. I det sjätte avsnittet i poddcasten Framtidsodlarna berättar de om den både givande och utmanande resan in i den högteknologiska världen.

När landskapsägda Fastighetsverket på Åland nästa gång arrenderar ut åkermark kan krav på skydd före vattentäkter komma med som villkor i någon form. Fastighetsverkets vd Stefan Rumander ställde nämligen frågor om detta när Ålands Vatten Ab i måndags ordnade en demodag om markskanning samt mät- och analysmetoder för precisionsjordbruk.

Om några år kan också jordbrukare i Finland tjäna pengar på att sälja utsläppsrättigheter åt industrin genom att lagra koldioxid från luften i sin odlingsmark och samtidigt få större skördar. Den övertygelsen har i alla fall agronom Jussi Knaapi från Storkyro utanför Vasa och han har också satsat över 150.000 euro på all den tekniska utrustning som krävs för att bevisa att en åker faktiskt lagrar kol.
Den nyazeeländska mejerikoncernen Fonterra betraktar korna som en nyckel till sänkta metanutsläpp från jordbruket. Ett nytt projekt med namnet ”Kowbucha” ska snart visa hur det går till.

Metanutsläppen från jordbruket, avfallshanteringen och energisektorn måste sänkas, kräver EU-kommissionen. De tre sektorerna står tillsammans för 95 procent av alla metanutsläpp.